Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Släkttavla - Släphiss - Släpräfsa - Slätskorv - Slätsladd - Slät snok - Slätvält - Slöjblomma - Slökornflugan - Slökornflyet - Slör - Slösäd - Smakfel - Smaklighet - Smaksinne - Smaragd - Sminkrot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Släphiss — Sminkrot
1583
raden tjänar ej mycket till, ty det
bedömda djuret har endast fått en
mycket liten del av sin arvsmassa
från vart och ett av djuren i längre
bakåt liggande anrader. — Också
en bedömning av släktingarna i
sidled har åtskilligt av värde att
säga om ett djur. Två syskon ha
nämligen lika stor släktskap med
varandra som var och en av
föräldrarna med sin avkomma. Mellan
halvsyskon är släktskapen hälften
så stor. Tillgång till stamtavlor där
det bedömda djuret finnes
upptaget är därför av värde även
beträffande unga djur. Då en fullständig
stamtavla förutom ett djurs alla
syskon också innehåller alla dess
avkomlingar kan stamtavlan
läggas till grund för den så
utomordentligt värdefulla
avkommebe-dömningen (se Avelsdjur). Rbg.
Släphiss, se Hissar.
Släpräfsa, se Hästräfsor.
Slätskorv, se Potatisskorv.
Slätsladd, se Sladd.
Slät snok, se Kräl- och groddjur.
Slätvält, se Vältar.
Slöjblomma, se Brudslöja under
Blomsterodling, Perenna
blomsterväxter.
Slökornflugan, detsamma som
fritflu-gan, se Fritflugor.
Slökornflyet, se Nattflyn.
Slör kallas de nakna hudvecken och
hudutväxterna på huvud och hals
hos vissa fåglar såsom kalkon
m. fl. KIK.
Slösäd användes som beteckning för
mindre väl utvecklade kärnor av
sädesslagen. Ibland användes
också benämningen slökorn. Slösäd
förekommer på sent utvecklade eller
på undertryckta strån. Särskilt
vanliga äro de i ojämna
stråsädes-bestånd, vare sig dessa förorsakas
av torka eller av mager jord och
dålig gödsling. I för tätt sådd
stråsäd kunna de även uppträda. I
syn
nerhet är det de övre småaxen i
ax eller vippa, som innehåller de
dåligt matade kärnorna. Sent
mognande sorter få lätt en större
pro-centhalt slökorn än tidigt
mognande eftersom kärnornas utveckling
hos sena sorter lätt avbrytas genom
ogynnsam väderlek, t. ex. kyla.
Vissa bristsjukdomar, särskilt
gul-spetssjuka och gråfläcksjuka,
förorsaka uppkomst av slösäd. Slösäd
är lättare än normalt utbildade
kärnor, den är också mindre
värdefull för foder än normalt
utbildade kärnor. I utsädesvaror skall
slösäd frånrensas, om
utsädespar-tiet skall kunna anses fullgott.
Ew. Å.
Smakfel, se Mjölkfel, Smör och Ost.
Smaklighet. I försök har man kunnat
visa att foderblandningarnas
smaklighet haft ett avsevärt
inflytande på djurens förmåga att
tillgodogöra sig utfodringens
näringsinnehåll. Icke blott fodermedel
med direkt motbjudande eller
obehaglig smak ha visat sig
minder-värda utan även sådant foder som
varit mer eller mindre fritt från
smakämnen. Hö som blivit starkt
urlakat av regn samt färskt
fa-briksavfall i form av t. ex.
betmas-sa och pulpa som blivit urtvättade
i fabrikerna kan alltså få sitt
värde höjt genom tillsats av
smakämnen. Dessa kunna tillföras med
andra fodermedel eller i form av
kryddor. Enkelt och billigt är att
tillsätta koksalt. Vissa fodermedel
vinna på att syras. Exempel på
detta visar den lagrade betmassan.
Rbg.
Smaksinne, se Sinnesorgan.
Smaragd, se Beryll.
Sminkrot, åkerleta (Lithospérmum
arvénse) är ett 20—40 cm högt
ogräs, strävhårigt och med små
vita blommor. Brytes roten
framträder ett rött färgämne, som givit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
