Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Solöga - Sommarazalea - Sommarcypress - Sommarflox - Sommargyllen - Sommarsjuka - Sommarsolstånd - Sonchus - Sopor - Sorbus - Sorgmyggor - Sorkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solöga — Sorkar
1601
Solöga är ett annat namn på
smörblomma, se Smörblomsläktet.
Sommarazalea, se Blomsterodling,
Sommarblommor.
Sommarcypress, se Blomsterodling,
Sommarblommor.
Sommarflox, se Blomsterodling,
Sommarblommor.
Sommargyllen (Barbarea vulgaris)
av de korsblomstriga växternas
familj (Cruciferae) är en flerårig
ört med djupgående grenig pålrot,
starkt grenig stjälk med glatta,
pardelade, något stjälkomfattande
blad och gula blommor i klasar. De
smala skidorna äro 2—3 cm långa
och sitta på utstående skaft.
Sommargyllen är ganska allmän över
hela landet, i synnerhet i Norrland,
som ogräs i vallar. D. L.
Sommarsjuka, blodstallning, rödsot,
rödsjuka, piroplasmos, är en under
betestiden uppkommande sjukdom
hos nöt, vilken förlöper med
sönderfall av röda blodkropparna.
Blodfärgämnet avgår med urinen.
Orsakas av smitta, som
överföres av fästingar. Dessa leva som
unga på buskar (särskilt björk
och al) och krypa så över på
djuren, där de suga blod. Då
fästing-arna icke finnas i de fyra
nordligaste av landets län, är sjukdomen där
okänd. Nötkreaturen få röd urin,
bli matta, tappa foderlusten och få
hög feber. Blir blodförlusten för
stor, sjunker temperaturen och
djuren dö ganska snabbt. Lindrigt
angripna djur kunna ibland
tillfriskna utan behandling, men
oftast bli de svårt nedsatta för lång
tid. —
Om behandlingen, som utgöres
av vissa insprutningar, insattes
i sjukdomens första stadium
medan temperaturen är hög,
äro utsikterna till hälsa mycket
goda.
Har alltför mycket blod förstörts,
måste blodöverföring göras från en
frisk ko. Utsikterna äro på detta
stadium mycket sämre. —
Sjukdomen kan i viss utsträckning
förebyggas genom att buskar och snår
röjas upp, så att fästingarnas
antal minskas. — Då ett djur, som
genomgått sjukdomen är
oemottagligt för densamma under
återstoden av livet, kan man ympa
ungdjuren en månad före
betes-släppningen och sålunda få dem
immuna. Ympning av äldre,
särskilt högdräktiga djur medför
vissa risker. Hfld.
Sommarsolstånd, se Klimat.
Sonchus är det latinska namnet på
mjölktistelsläktet, se Mjölktistel.
Sopor innehålla vanligen växtnäring
och kunna därför efter lämplig
behandling användas till gödsling.
Vissa sopor brännas, varvid askan
tillvaratages under det att andra
kunna användas för
kompostberedning (se Kompost). Soporna
måste sorteras så att glas,
plåtburkar o. dyl. frånskiljas. — Enligt
ett i Danmark utexperimenterat
förfarande framställes på flera
platser i Sverige s. k. Danogödsel
av sopor. Gödseln kan användas för
drivbänkar i stället för hästgödsel
eller efter kompostering som
jord-förbättringsmedel. Danogödseln
uppgives vara fattig på kalium.
KIK o. G. S.
Sorbus är ett släkte bland
rosväxterna (familjen Rosaceae). Dit höra
bl. a. rönn och oxel (se d. o.).
Sorgmyggor, se Tvåvingar.
Sorkar, gnagare, vilka till utseendet
starkt påminna om råttor, men
som skiljas från dessa genom
avrundat och trubbnosigt huvud, små
öron, vilka ej alls eller obetydligt
skjuta upp ur fällen, samt
jämförelsevis kort svans. I motsats till
råttorna äro sorkarna utomhus-
101 — Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
