Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spannmålshandel - Spannmålskreditfonden - Spannmålslagerhus - Spannmålslagerhusfonden - Spannmålsodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1608
Spannmålskreditfonden — Spannmålsodling
stödåtgärderna (se Stödåtgärder)
dels jordbrukarnas egna
organisationer som åstadkommo denna
förbättring. Organisationerna hade
härvid god hjälp av lagstiftningen
om belåning av spannmål (se
Panträtt i spannmål samt
Upplags-hus och Upplagsbevis) och av de
lånefonder som inrättats (se
Statens låne- och
bidragsverksam-het). Den som utnyttjar dessa
hjälpmöjligheter behöver ej redan
på hösten sälja sin spannmål för
att få pengar. Rbg.
Spannmålskreditfonden, se Statens
låne- och bidragsverksamhet.
Spannmålslagerhus ha i Sverige av
staten och
jordbruksorganisationer uppförts i ganska stor
utsträckning för att möjliggöra över
året jämnare utbud av spannmål
på marknaden. I lagerhusen
förvaras spannmålen antingen lös i
stora silor eller säckad på
planbottnar. De av staten uppförda
lagerhusen ha till en del avyttrats.
I statens ägo befinna sig
fortfarande (1949) lagerhusen i Eslöv,
Klagstorp, Tomelilla och Åstorp
samtliga i Skåne) samt i Hallsberg
och Linköping. De stå under
ledning av en särskild styrelse,
Statens lagerhus- och fryshusstyrelse.
J or dbruksorganisationernas
lagerhus äro i stor utsträckning
uppförda med hjälp av statsbidrag och
lån ur spannmålslagerhusfonden.
Rbg.
Spannmålslagerhusfonden, se Statens
låne- och bidragsverksamhet.
Spannmåls© dling
Odlingen av spannmål, dvs. strå- och trindsäd, till mognad, upptager
nära 40 proc, av den svenska åkerarealen och är sålunda av största
betydelse för jordbrukets ekonomi. Året 1946/47 beräknades det svenska
jordbrukets inkomst av spannmål till omkring 230 milj, kronor. Högst betydande
mängder spannmål förbrukas dock givetvis hemma på gårdarna varför hela
skördens värde avsevärt översteg den nämnda siffran. Havren intager
främsta platsen i avseende både på arealen och skördevärdet. Andra platsen
intages ifråga om arealen av blandsäden och ifråga om skördevärdet av
höstvetet. — En grundläggande förutsättning för att spannmålsodlingen
lika väl som all annan odling skall kunna ge ett gott resultat är att ett
gott utsäde användes och att detta bringas i jorden på ett ändamålsenligt
sätt. Artikeln Utsäde redogör för de synpunkter, som böra anläggas på
utsädesfrågan. Härtill komma artiklarna Vårbruk och Sådd. Artiklarna
Havre, Korn, Råg, Vete, Ärt, Vicker och Åkerböna skildra de avsedda
växtslagens egenskaper och fordringar för god trivsel, redogöra för viktigare
sorter samt ge anvisningar rörande odlingen i allmänhet. På samma ställen
namngivas de sjukdomar och skadeinsekter som främst göra
spannmålsodlingen avbräck. Dessa behandlas dessutom närmare i särskilda artiklar.
Frågor som beröra spannmålens kvalitet behandlas i artiklarna
Baknings-duglighet, Glasighet och Slösäd. Vid framställning av brödsäd för
försäljning som kvarnvara får man normalt räkna med utsortering av ungefär
2 proc, slösäd. I artikeln Blandsäd redogöres för denna odling. En
sammanfattande behandling av gödslingsfrågorna ger artikeln Gödsling. Utbytet
av spannmålsodlingen kan i väsentlig grad äventyras genom
liggsädesbild-ning. Skador åstadkomna av liggsäd samt dennas bekämpning behandlas
i artikeln Liggsäd. Artiklarna Mognad, Bärgning smetoder och Lagring till
sist syssla med bl. a. spannmålsgrödornas skörd och förvaring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
