Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spensjukdomar - Spensår - Spenört - Spergula - Spermatier - Spermaundersökning - Spermogen - Spetsgroblad - Spettplantering - Sphagnum - Spik - Spikklubba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spensår — Spikklubba
1611
ken på grund av sol, väta och blåst.
Förebygges bäst med någon mild
salva. Av smittsamma s p e
n-sjukdomar må nämnas koppor
samt mul- och klövsjuka. Härvid
uppstå blåsor, som brista. Sår
kvarstå. Speciellt om dessa äro
lokaliserade till mynningen av
spen-kanalen är risken stor för att
bakterier skall sprida sig upp i juvret
och orsaka juverinflammation. —
Juverfurunkulos är en
smittsam sjukdom, vilken förlöper
med små bölder vid spenbasen.
Överföres lätt från djur till djur
med mjölkmaskiner och
mjölker-skor. Behandlas med jodsprit och
spensalva. — Förträngning
i spenkanalen kan
uppkomma därigenom att ett ärr efter ett
sår eller en koppa uppkommit vid
spenkanalens mynning, eller
därigenom att vårtbildningar uppstått
inne i spenen vid spenkanalens inre
mynning. Dessa fel kunna som
regel lätt opereras. — Vid
förträngning i spenkanalen
antingen på mitten av spenen eller
vid dess övre del, är operation ofta
ej lönande. En dylik förträngning
kan orsakas av oförsiktig
mjölkning, men ibland finner man
sådana även hos kvigor vid deras första
kalvning. — Avsaknad av
s p e n c i s t e r n är en ej
ovanlig-missbildning av spenarna.
Opera-ration är ej möjlig. — S pen f
iste 1 är en förbindelse mellan
spen-cisternen och ytterhuden. Mjölken
rinner liksom genom en extra
spen-kanal. Kan vara medfödd men
orsakas vanligen av att en
taggtråds-skada läkts ofullständigt. Hfld.
Spensår, se Spensjukdomar.
Spenört (Laserpitium latifolium)
tillhör de flockblomstriga
växternas familj (Umbelliferæ) och är en
upp till 1,5 m hög, flerårig ört av
blågrön färg. Den har dubbelt
par-bladigt delade blad med rundade
småblad och uppblåsta slidor, vita
blommor och frukter med fyra
höga åsar. Spenört förekommer på
soliga, torra örtbackar och
skogs-bryn i sydöstra Sverige. Den hade
förr medicinsk användning,
särskilt inom djurmedicinen. D. L.
Spergula, se Spärgel.
Spermatier, se Rostsvampar.
Spermaundersökning. I den från
handjurens könskörtlar utsöndrade
säden finnas små först vid stark
förstoring iakttagbara sädeskroppar,
(spermatozoer, spermier). Om
dessa saknas, äro döda eller dåligt
utvecklade, är handjuret sterilt.
Veterinär kan genom undersökning
av sädesvätskan med tämligen stor
säkerhet avgöra, om handjuret är
fruktsamt eller ej. Hfld.
Spermogen, se Rostsvampar.
Spetsgroblad, se Groblad.
Spettplantering, se Skogsplantering.
Sphagnum är det latinska namnet på
vitmossornas släkte (se
Vitmossor).
Spik. De vanligaste spiksorterna äro
handsmidd spik i längder 4"—7",
maskinsmidd spik, presspik även
kallad norsk spik i längder 3/4"—
16", klippspik i längder från
1^"—7", trådspik i längder från
1/4"—12". Den mest använda
spiken är trådspik. Därnäst kommer
presspik och klippspik. Handsmidd
spik användes numera endast för
specialändamål. Presspiken har stor
hopfästningsförmåga och större
motståndskraft mot rost än t. ex.
trådspik. På grund av dessa
egenskaper bör presspiken gå före
annan spik och användas till
byggnadsställningar, takkonstruktioner,
spikning av ytterpanel, läkt och för
golvspikning. Klippspiken ligger
emellan presspiken och trådspiken
såväl i fråga om pris som
hopfästningsförmåga. vBn.
Spikklubba (Datura stramonium)
hör till potatisväxternas familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
