Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stödåtgärder på jordbrukets marknadsområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1662 Stödåtgärder på jordbrukets marknadsområde
kg) med bl. a. det motivet, att den
mjölkproduktion, som byggde på
dylika från utlandet
härstammande fodermedel skulle mer än den
på hemmafoder baserade
produktionen bidraga till
mjölkregleringens genomförande. De influtna
skattemedlen skulle nämligen
liksom införselavgifterna och
marga-rinaccisen läggas till mjölkavgiften
för fördelning i huvudsak på
smörpristillägg och prisutjämning. Ex.:
Under en sommarmånad 1937
fanns för regleringen tillgängligt
7,72 milj, kr, därav 0,72 milj, i
oljekaksskatt, 1,45 milj, i
marga-rinaccismedel och 5,55 milj, i
mjölkavgift. Av dessa medel
utbetalades i pristillägg vid export 1,83
milj, kronor och i särskilda tillägg
(såsom till Norrland) samt för
omkostnader i samband med
regleringens genomförande 0,21 milj.
Återstår därmed till prisutjämning
5,68 milj, kronor att fördelas på
de olika distrikten. —
Mjölkregleringen har handhafts av Svenska
Mejeriernas * Riksförening under
kontroll av Statens mjölknämnd,
senare Statens Jordbruksnämnd.
— 5. Slakt djur sreglering en. Den
egentliga s. k.
slaktdjursreglering-en daterar sig från 1933, men
vissa anordningar hade tidigare
träffats beträffande export av
slaktdjur. De från 1933 vidtagna
åtgärderna voro i huvudsak följande:
a) Importreglering med
upptagande av importavgifter, högst 50 öre
pr kg kött, fläsk eller konserver
därav, b) Reglering av exporten
av bacon till England. Om
exportören erhöll ett högre pris än som
gällde på hemmamarknaden skulle
överpriset, efter viss minskning,
inbetalas till en fond. Vid lägre
exportpris än hemmapriset erhöll
exportören utjämning från fonden,
c) Utbetalning av pristillägg vid
export av andra slaktdjursproduk-
ter än bacon i och för
upprätthållande av viss prisnivå på
hemmamarknaden. d) Mer eller mindre
tillfälliga överskott på vår svenska
marknad drogs undan genom
in-frysning av kött och fläsk,
destruktion av nötkött samt nedsmältning
av fläsk, e) Slaktdjursavgifter
kunde upptagas för att få
ytterligare medel för täckande av de
olika regleringskostnaderna.
Avgiften, som högst fick uppgå till
för storboskap och häst 3 kr, svin
2 kr samt för övriga 1 kr, har
upptagits endast under kortare
perioder. f) Införselavgift på majs
m. fl. fodermedel (se nedan
foder-medelsregleringen), vilken delvis
användes till stödjande av priserna
på slaktdjursprodukter. —
Slakt-djursregleringen har handlagts av
Statens slakterinämnd, senare
Statens jordbruksnämnd. Sveriges
slakteriförbund har i mycket stor
utsträckning anlitats för de olika
regleringsanordningarnas
genomförande. — 6. Äggregleringen.
Även för ägg ha stödåtgärderna
huvudsakligen gått ut på
import-och exportreglering. Sålunda har
man sökt skydda den svenska
produktionen mot utländsk
konkurrens genom att vid import taga ut
avgifter med högst 30 öre pr kg,
senare höjt till 50 öre. Regleringen
handhades till en början av
Lant-bruksstyrelsen, sedan av en för
ändamålet särskilt bildad förening,
Sveriges Äggintressenters förening
u. p. a. Exportregleringen bestod i
utbetalande till exportörerna av
pristillägg, då exportpriserna
understego ett skäligt
hemmamarknadspris. Pristillägget var
maximerat till 40 öre pr kg, senare höjt
till 60 öre. Exportör skulle
emellertid vara skyldig att, om
exportpriset, efter vissa avdrag,
översteg inlandspriset, avstå
skillnaden. Medlen till regleringskostna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
