Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svinens avel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svinens avel
1683
för långt utdragna grisningar (t.
ex. 12 timmar), bör veterinär
tillkallas, då ingrepp bör ske
antingen genom tångförlossning eller
genom injektion av
livmodersamman-dragande medel. Efter normal
gris-ning tager suggan emot grisarna
och ger di ungefär varannan
timme. Om suggan vid digivningen blir
orolig och rusar upp orsakas detta
ofta av att någon tand kvarglömts
hos någon av grisarna. Inträffar
under första dygnet att suggan
ligger slö och ointresserad för
grisarna har ett sjukligt tillstånd
inträtt liknande förlossningslamhet
hos ko. Detta tillstånd kan endast
hävas av veterinär. — Efter en
grisning bör suggan normalt
betäckas på nytt efter ca 6 veckor.
Under sintiden bör hon ej utfodras så
att hon blir för fet. Feta suggor äro
svårare att få dräktiga, lämna ofta
mindre antal grisar i kullen samt
ge mindre di än suggor i lämpligt
hull. — Staten lämnar i olika form
stöd till svinavelns befrämjande.
Inom lantbruksstyrelsen finnes en
statskonsulent i svinskötsel.
Denne behandlar ärenden som beröra
svinskötseln samt deltager i
arbetet med premiering och
stamboks-föring av svin. — Premieringen av
svin berör endast galtar som ägas
av galtförening med av
hushållningssällskapet godkända stadgar.
Inom lantbruksstyrelsen föres en
riksstambok för avelssvin av den
stora vita engelska rasen och av
förädlad svensk lantras. Vissa
gårdar med framstående svinavel
kunna utses till svinavelsstationer. I
de fyra nordligaste länen utgår
statsbidrag till
svinavelsstationer-na. Stationernas betydelse ligger i
att från dem spridas goda
avels-djur i bygderna. — Beträffande
det allmännas insats rörande
kontrollen över svinens avkastning, se
Avkastningskontroll. — Sedan år
1928 finns i landet lag om
galt-besiktningstvång. Denna lag är
sedan 1946 utvidgad, varför
galtbe-siktningstvång numera antingen
kan vara begränsat eller allmänt.
Lag om galtbesiktningstvång
träder i kraft inom ett län eller
hushållningssällskaps område, först
sedan hushållningssällskapet eller
landstinget begärt detta hos Kungl.
Maj:t. Genom lagen om begränsat
galtbesiktningstvång stadgas att
endast galt, som blivit besiktigad
och godkänd för avelsändamål får
användas för betäckning av andra
suggor än galtägarens egna. Där
allmänt galtbesiktningstvång
gäller, får endast galt, som blivit
besiktigad och godkänd för
avelsändamål, användas för betäckning.
Enligt det allmänna
galtbesikt-ningstvånget skall sålunda alla
galtar inom området vara
besiktigade och godkända, oavsett till
vems hondjur de användas.
Allmänt galtbesiktningstvång är nu
infört i Malmöhus, Kristianstads,
Hallands, Skaraborgs och
Östergötlands läns hushållningssällskap.
Inom följande områden är lagen
om galtbesiktningstvång ännu ej
införd nämligen: Gotlands,
Värmlands, Gävleborgs,
Västernorr-lands, Jämtlands, Väster- och
Norrbottens läns hushållningssällskap.
— Vid den med statsmedel
understödda premieringen kunna
galtan-skaffningsbidrag erhållas under
vissa förutsättningar.
Svinpremie-ringens ändamål är att verka för
åstadkommande av goda och för
landet lämpliga svinstammar. För
att galt skall kunna premieras
erfordras att följande villkor
uppfyllas : Galten äges av förening,
som har till ändamål att verka för
svinavelns höjande och vars
stadgar blivit upprättade enligt av
lantbruksstyrelsen fastställda
grunder. Föremål för premiering är far-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
