Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svingel - Svingellosta - Svingödsel - Svinhus - Svininfluensa - Svinkontroll - Svinlus - Svinmålla - Svinn - Svinparatyfus - Svinpest - Svinraser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1692
Svingellosta — Svinraser
la blad från rothalsen, bredare på
strået, utlöpare under jorden och
bildar tät matta. Ofta
rekommenderad i betesvallar men ej sällan
mindre begärlig för djuren, framför
allt de tuvbildande formerna (var.
fallax), som ibland förekomma. På
kvävefattig jord tar den lätt
överhand och betet blir då, särskilt om
tuvbildande former ingå, av sämre
beskaffenhet. Endast mattbildande
former böra därför odlas och gärna
på något torrare jordar där andra
betesväxter ha svårt att klara sig.
Flera förädlade sorter förekomma
numera (se även Betesskötsel). —
Fårsvingel (F. ovina), lågväxt och
tätt tuvad, växer på torra platser,
och den blåaktiga, något större
hårdsvingeln (F. duriscula) likaså.
B. W-n.
Svingellosta kallas oftare foderlosta,
se Losta.
Svingödsel, se Stallgödsel.
Svinhus, se Svinstall.
Svininfluensa, se Svinsjuka.
Svinkontroll, se
Avkastningskon-troll.
Svinlus är mycket vanlig. Lössen äro
oftast så stora, att de med lätthet
synas på huden. De dödas
effektivt med bl. a. rotanolextrakt och
DDT-preparat. Dhl.
Svinmålla, se Målla.
Svinn kallas den minskning i ett
varuparti som man normalt har att
räkna med under lagring (se
Lagring).
Svinparatyfus påminner i flera
avseenden om svinpest (se d. o.). Det
rör sig här om en ofta förödande
stallinfektion, som drabbar svin i
åldern 2—4 månader.
Sjukdomsorsak är en bakterie, tillhörande den
stora paratyfusgruppen.
Symptomen äro hög feber, upphörd
foderlust, svaghet och diarré. Ögonen bli
ofta blå och andningen besvärad.
Djuren dö till mycket stor procent.
De, som överleva, bli efter i växten.
På några veckor kan sjukdomen ha
rasat över. Svinparatyfus trotsar
vanligen all behandling, som
framför allt annat bör gå ut på bästa
möjliga hygien i svinstallarna.
Dhl.
Svinpest är en mycket svår
svinsjukdom, som vid flera tillfällen under
senare år härjat i vårt land. Den
har införts med importerade
fläskkonserver från U. S. A., där den
alltid finns. Svinpest orsakas av
ett virus (se d. o.). Smittan
spri-des på många sätt, men vanlig väg
för den är att infekterad svinmat
från restauranger, där
fläskkonserver använts, ej kokas
tillräckligt länge innan den ges åt svinen.
Sjukdomssymptomen äro mycket
hög feber, upphörd foderlust,
förstoppning och diarré. Djuren bli
slöa och krypa ner i ströhalmen.
Ibland förekommer näsblod.
Ryggen krökes ofta upp i en båge.
Sjukdomen går med en akut och en
kronisk form. Dödsprocenten är
mycket hög. För sjukdomen äro
författningsåtgärder stadgade (se
Epizootilag). Dhl.
Svinraser. Alla svinraser som i den
västerländska världen spela någon
roll ur ekonomisk synpunkt
härstamma från det europeiska
vildsvinet, det asiatiska vildsvinet eller
från bägge dessa typer samtidigt.
Det europeiska vildsvinet som ännu
i vissa trakter finns kvar i sin
ursprungliga form utmärkes
genom sitt stora huvud försett med
långt rakt tryne och små
upprätt-stående öron. Kroppen är hög men
tillplattad i sidled, färgen i
ungdomen gråbrun med längsgående
ljusa ränder. På äldre djur
försvinna dessa. Det asiatiska vildsvinet
har kortare tryne och mera välvd
kroppsform. — I fråga om
rasernas mångfald och ekonomiskt
viktiga egenskaper intager den
engelska svinskötseln främsta rummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
