Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svärdslilja - Svärmare - Svärmfångare - Svärmsporer - Syenit - Syll - Syltlök - Symbios - Sympatiska nervsystemet - Symphytum - Symptom - Symptomatisk diagnos - Syra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svärmare — Syra
1701
i vår flora men ha kort varaktighet
varför svärdsliljan ej lämpar sig
för odling. Däremot odlas allmänt
ett flertal utländska Iris-arter, av
vilka den blåblommiga och
smal-bladiga sibiriska svärdsliljan (Iris
sibiria) här och där förvildats. Se
även Blomsterodling, Perenna
blomsterväxter. D. L.
Svärmare, oftast stora fjärilar med
tjock kropp samt långa smala
framvingar och korta bakvingar.
De flyga helst i skymningen.
Larverna ha oftast ett kraftigt
horn-likt utskott baktill. O. A.
Svärmfångare, se Biskötsel.
Svärmsporer, zoosporer, kallas av
svampar och alger bildade
förök-ningskroppar, som kunna förflytta
sig i vatten genom svängande
rörelser av trådlika utskott (gissel,
cilier). De förekomma hos sådana
svampar som i särskild grad äro
anpassade för fuktiga
förhållanden. Th. Lfs.
Syenit, se Bergarter.
Syll kallas i ett hus med ytterväggar
av trä den bjälke som lägges
närmast ovanpå sockeln. Syllen bör
noga isoleras (se Isolering) från
grunden så att den ej kan upptaga
fuktighet från denna. Vid väggar
av stående plank spikas på syllen
en längsgående läkt, s. k. styrsyll.
Denna bidrager till att hålla
väggplankornas nederände i rätt läge.
Rbg.
Syltlök, se Köksväxtodling.
Symbios. Två organismer av olika
arter, som leva så nära
tillsammans, att de ytligt sett bilda en
enhet, och därvid ha ömsesidig
nytta av varandra, sägas leva i
symbios. Symbiosen kan omfatta
två växtarter, en växt- och en
djurart eller två djurarter.
Exempel på symbios erbjuda bl. a.
balj-växterna och de i dessas rotknölar
levande bakterierna, vidare
my-korrhizorna och lavarna (se resp.
Baljväxtbakterier, Mykorrhiza och
Lavar). Symbiosen torde till sin
natur få uppfattas som en
ömsesidig parasitism med jämvikt
rådande mellan de båda parternas
verksamhet. Yttre omständigheter
kunna emellertid rubba jämvikten
så att ett ensidigt parasitiskt
förhållande uppstår. I själva verket
förekomma i naturen alla
övergångar mellan ren parasitism och
symbios. D. L.
Sympatiska nervsystemet kallar man
en del nerver jämte dessa
tillhörande ganglier (se d. o.), som utgå
från ryggmärgen till inälvornas,
kärlens och körtlarnas glatta
muskulatur. Dhl.
Symphytum är det latinska namnet
på vallörtsläktet; se Vallört.
Symptom eller symtom,
sjukdomstecken, kunna vara lokala, t. ex.
ansvällning, ömhet, rodnad, eller
allmänna, t. ex. feber, svettning,
slöhet, nedsatt foderlust osv. Genom
att sammanställa alla symptom,
kan ibland diagnosen ställas,
symptomatisk diagnos. Dhl.
Symptomatisk diagnos, se Symptom.
Syra kallas arterna av släktet Rumex
inom familjen slideknäväxter
(Po-lygonaceæ). För de mera storvuxna
arterna av släktet brukas ofta
även namnet skräppa. Hithörande
växter äro örter, oftast fleråriga,
med tidigt vissnande stipelslidor
vid bladfästet och oansenliga,
gröna eller rödaktiga blommor i ofta
yviga blomställningar. Flera äro
framträdande ogräs, i synnerhet
rödsyra (R. acetosella), som är
tämligen lågvuxen och spenslig,
mer eller mindre starkt
rödanlu-pen och har små, röda blommor i
smala, axlika samlingar; han- och
honblommor sitta på skilda stånd.
Bladen äro pillika (dvs. ha vid
basen en smal, utåtriktad flik på
varje sida om skaftet) eller
jämn-brett lansettlika. Hela växten
sma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
