Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Timmer - Timmerblädning - Timmerdoning - Timmerdrivning - Timmermannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Timmerblädning — Timmermannen
1741
Allt sågtimmer skall vara väl
kvistat, fritt från yxhugg,
spjälkningar, sprinthål och
dubbar samt apterat i
möjligast raka längder.
Såväl helbarkat som toppbarkat
timmer av tall och gran
förekommer allmänt. Det sistnämnda
har länge varit den vanligaste
leveransformen men på senare år
har man mer och mer gått över
till helt obarkat timmer överallt
där flottningsförhållandena
tilllåta detta. Orsaken är den starka
sprickbildning, som ofta uppstår i
den barkade toppen och som
medför en onödig förlust på den
sågade varan. Lövvirket levereras i
regel obarkat. Vid inmätningen tages
hänsyn till förutom ovannämnda
fel även röta, rödkärna, rötkvist,
kvistighet i övrigt, ljud och
krökar m. m. Fel och skador grupperas
i regel i två kategorier, nämligen
sådana som inverka på
kvalitetsut-bytet och sådana som inverka på
kvantitetsutbytet. I detalj
utformade tumningsregler finnas i de
hela landet omfattande
tumnings-föreningarnas (se Intumning)
instruktioner och i skogsstyrelsens
cirkulär. Bedömningsgrunderna
äro överallt i stort sett desamma,
men utformningen av reglerna kan
sägas ha skett enligt två olika
system. I stora delar av Norrland
samt i Dalarna värderas
kvaliteten hos varje stock i procent av
den felfria stockens värde.
Ned-tumningen på grund av
kvalitets-fel kommer därför att taga sig
uttryck i en procentuell prissänkning.
I övriga delar av landet
klassificerar man stockarna dvs. placerar
dem i olika prisklasser (A-, B-,
C-och D-stockar) alltefter den
bedömda kvaliteten. Beträffande
avdrag för kvantitetsfel förfares i
stort sett lika över hela landet. Fel,
som inverka minskande på den
användbara längden, bestraffas
genom avdrag på den felaktiga
stockens längd och fel, som föranleda
nedkantning av sågutbytet,
bestraffas genom nedsättning av
diametern. Oberoende av vilket system
som användes är det av
utomordentlig betydelse att man, om man
har för avsikt att avverka för
avsalu, i detalj sätter sig in i de på
platsen gällande
tumningsbestäm-melserna och bedriver apteringen
av virket med ett noggrant
hänsynstagande till dem. Skillnaden i
netto mellan en väl och en dåligt
utförd aptering kan även
beträffande detta allmänt kända och till
synes lättskötta sortiment bli högst
avsevärd och riskerna med att vid
apteringen följa någon gammal
slentrian äro betydande. O. E.
Timmerblädning. En förr använd me-
tod för avverkning, särskilt i
Norrland, varvid alla träd över en viss
storlek — dugliga till timmer —
avverkades (se även
Dimensions-avverkning). A.P.
Timmerdoning, se Slädar.
Timmerdrivning, se Virkesdrivning.
Timmermannen är en medelstor, 12
—20 mm, grå skalbagge, som hör
till familjen långhorningar (se d.
o.) och kännetecknas av
påfallande långa känselspröt. Dessa äro
hos honan 2 gånger, hos hanen 4—
5 gånger så långa som kroppen.
Honan är försedd med ett
kraftigt äggläggningsrör i
bakkroppens spets. Timmermannen flyger
tidigt på våren och lägger sina ägg
i små gropar, som honan gnager
ut i barken av liggande eller
stående, sjukliga tallar. Även färska
tallstubbar angripas av
timmermannen. Larven gnager under
barken långa och breda, oregelbundna
gångar. På sensommaren
förpuppas larven i en puppkammare, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
