Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tistel - Tistelkniv - Tistelstång - Titrering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tistelkniv — Titrering
1745
monderivaten (se d. o.) prövats i
kampen mot ett flertal ogräs och
även mot åkertisteln.
Flertalet hormonderivat äro
effektiva mot de ovanjordiska
delarna hos åkertisteln, när de
besprutas med de för
stråsädesfält normala mängderna.
Efter 10 1/ha Agroxon eller 5 1/ha
Weedone dödas de ovanjordiska
delarna av åkertisteln. Rotsystemet
skadas även, men på grund av dess
storlek och utbredning i marken
kan man ej vänta sig, att verkan
av en sprutning skall bli
hundraprocentig. Det blir den inte heller.
I regel synes 25—30 % av
åkertistelplantorna komma tillbaka
efterföljande år, och därför får man
räkna med besprutning av
åkertisteln två år i rad för att få en
fullgod verkan. — Förutom
åkertisteln skall nämnas krustisteln
(Carduus crispus), som är tvåårig.
Den har en rosett av brett
parfli-kade blad, som äro krusiga och
endast svagt taggiga. Den har en
meterhög stjälk och röda blommor.
I Sverige är den inte något
allvarligt ogräs. Vägtisteln (Cirsium
lan-ceolatum) är vanlig på vägkanter,
dikesrenar och upplagsplatser. Den
är tvåårig. Stjälkarna äro grova;
bladen äro parflikiga och sluta
med en vass spets; blommorna äro
ljust rödvioletta. Kärrtisteln
(Cirsium palustre) är manshög med en
blomkorg i stjälkens spets. Den
förekommer på fuktiga
ängsmarker. Blommorna äro purpurröda.
Jordtisteln (Cirsium acaule) har en
mot marken platt tryckt
bladrosett. Stjälkarna äro mycket korta;
blommorna purpurröda. Kåltisteln
(Cirsium oleraceum) har gulvita
blommor och skiljer sig därigenom
från övriga arter inom släktet
Cirsium. Den har tunna, gröna, kala
och delvis parflikiga blad, som äro
fintorniga i kanten. Arter av
släktet Eryngium, de s. k.
ädeltistlarna, odlas i trädgårdarna som
prydnadsväxter. Ew. Å.
Tistelkniv är ett hästdraget redskap
för bekämpning av tistlar på åkern.
Den består av en lång tvärställd,
liggande kniv fäst vid ett par
skaklar. Vid körning går själva kniven
fram strax under markytan och
skär av tistlarnas rötter.
Redskapet arbetar alltför grunt för att
vara särskilt effektivt.
Tistelstång. Styrstången på ett med
två hästar förspänt fordon (se
An-spänning).
Titrering, analytisk-kemisk metod,
som i princip utföres så att en så
stor volym av en lösning med känd
halt sättes till den lösning, som
skall analyseras, att den analysen
till grund liggande reaktionen just
slutföres. Villkor för möjligheten
att använda titrering äro dels att
reaktionen mellan
titreringslösning-en och det ämne vars mängd skall
bestämmas har en exakt slutpunkt,
dels att denna slutpunkt lätt kan
ses t. ex. genom färgförändring
eller dylikt. I många fall, där
själva reaktionens slutpunkt ej direkt
framträder, kan man använda små
tillsatser av andra ämnen
(indikatorer, se d. o.), vilka reagera med
ett obetydligt överskott av
titre-ringsvätskan och därigenom göra
slutpunkten lätt märkbar. Titrering
spelar en mycket stor roll som
analysmetod och ett mycket stort
antal ämnen kunna bestämmas
genom titrering. Huvudgrupper av
titrering äro syra-bas-titrering
(acidimetrisk-titrering),
oxidation-reduktions-titrering, jodometrisk
titrering och utfällningstitrering.
110 — Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
