Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trelagerstål - Treskiftesbruk - Trespenthet - Triangulering - Tribromfenolvismut - Trichomonader - Trift - Trikalciumfosfat - Trikiner - Trikinos - Trikloretylen - Trilla - Trindsäd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Treskiftesbruk — Trindsäd
1775
vikten lagts vid hårdhet och
motståndskraft mot nötning.
Trelager-stål användes exempelvis i
vänd-skivor till plogar. H. G.
Treskiftesbruk, se Växtföljd.
Trespenthet. En ko, som mjölkar blott
på tre spenar, säges vara trespent.
Vanligaste orsaken är tidigare
genomgången juverinflammation
eller spensjukdom. Någon gång
kan mjölken återkomma på den
skadade juverfjärdedelen i
samband med nästa kalvning. Hfld.
Triangulering, se Förökning.
Tribromfenolvismut, xeroform, är ett
gult, svagt luktande sårpulver.
Trichomonader äro små, för blotta
ögat ej synliga lågt stående djur,
vilka som parasiter leva i skidan
hos nötkreatur. Orsaka skidkatarr,
i svåra fall t. o. m. kastning på
tidigt dräktighetsstadium och
kronisk varig livmoderinflammation.
Hos tjur uppkommer
förhudska-tarr, genom vilken smittan i
samband med betäckningen överföres
till korna. Sällsynt i vårt land. Vid
behandlingen bör man inrikta sig
på förebyggande åtgärder.
Låt aldrig en tjur betäcka en
ko med varig livmoderflytning.
Trift, gräsnejlika (Statice armer ia),
är en flerårig ört tillhörande den
i vår flora sparsamt
representerade familjen Plumbaginaceæ. De
smala, gräslika bladen bilda
grågröna rosetter, från vilka utgå en
eller flera smala stänglar av 1—2
dm höjd. Varje stängel bär i
toppen en huvudlik samling av
rosenröda, trattformiga små blommor.
Triftens växtplatser äro torra
sandiga backar, klippskrevor o. d. Den
förekommer, ofta ymnigt, i södra
och mellersta Sverige till Uppland,
mest längs kusterna men även här
och där inne i landet. D. L.
Trikalciumfosfat, se Fosfater.
Trikiner, en rundmask av några
mm:s längd, vilken lever i
tarmkanalen hos svin, björn, räv,
grävling, råtta, hund, katt och
människa. Honan borrar in sig i
tarmväggen. Larverna sprida sig med
blodbanorna i kroppen och hamna
i musklerna, där de inkapslas. Om
t. ex. en människa äter fläsk från
en gris med trikiner, lösas i
magsäcken kapslarna omkring
trikiner-na upp, och dessa utvecklas hastigt
till könsmogna individer, som
alstra massor av larver. Härvid
uppstår en sjukdom benämnd trikinos,
som medför upphörd matlust,
kräk-ningar, buksmärtor, diarré och
feber. Senare tillstöter
muskelsmärtor. Sjukdomen varar 1—2
månader. Dödsprocenten hög. För
undvikande av trikinos undersökes
allt fläsk i samband med
köttbesiktningen på förekomsten av
trikiner. — Svinen infekteras med
trikiner vanligen genom förtärande
av råttor. — Trikinema äro nu
genom den ordnade köttkontrollen
och den förbättrade hygienen i
svinhusen nästan utrotade. Hfld.
Trikinos, se Trikiner.
Trikloretylen, en tung, mycket flyktig
vattenklar vätska av karakteristisk
lukt. Trikloretylen, som är en
kemisk förening av kol, väte och klor,
användes inom tekniken under
namnet ”Tri” som lösningsmedel
för fetter, framför allt vid kemisk
tvätt. På grund av sin giftighet
användes det i vissa fall som
bekämpningsmedel mot insekter,
t. ex. myror. En längre tids
inandning av trikloretylengas
förorsakar förgiftningssymptom hos
människor, varför försiktighet
tillrå-des, särskilt inomhus. B. T.
Trilla, se Åkvagnar.
Trindsäd, gemensam benämning på
de baljväxter som användas för
odling av spannmål, alltså
fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
