Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Träda - Trädform - Trädgårdsborren - Trädgårdsböna - Trädgårdsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trädform — Trädgårdsförening 1781
Numera söker man under
trädes-året framför allt att genom
upprepad bearbetmng bekämpa ogräs
verkställa dränering, stenröjning,
planering osv. — Två former av
träda användes: h e 11 r ä d a och
halvträd a. Helträdan
bearbetas under en hel sommar och
jorden kan följaktligen ej lämna
någon gröda under trädesåret. Vid
halvträda bär jorden någon lämplig
gröda som skördas tidigt. Man
behöver då ej avstå från skörd men
vinner i alla fall syftet med
träd-ningen. Detta kan ofta ske på
lätta och mullrika jordar, men på
lerjordar är halvträda vida
svårare att genomföra. Skörden på
lerjord blir också större och säkrare
efter helträda än efter halvträda.
— Trädesjorden plöjes i allmänhet
på hösten. På styv lerjord anses
dock plöjning på våren vara att
föredraga. Det har nämligen visat
sig att vårplöjd lerjord är lättare
att få i gott skick under
sommaren än höstplöjd. Vid riklig
förekomst av tistel och vitrot kan
drillträda (se Ogräsbekämpning),
användas, vilket tillgår så att
jorden balkplöjes. Därpå klyvas
bal-karna eller drillarna flera gånger
under sommarens lopp varigenom
ogräset ödelägges. På halvträda
odlas vall, grönfoder, potatis eller
rotfrukter. Vall (vallträda) är
vanligast. Gemensamt för halvträdorna
är att de på dem insådda
grödorna skola skördas tidigt så att
bearbetning kan börja så tidigt som
möjligt och pågå under längsta
möjliga tid före höstsädessådden.
KIK.
Trädform. Motsatsen till buskform.
Vid trädform finnes en tydlig
huvudstam med från denna utgående
grenar. Vid buskform finnas flera,
sinsemellan ungefär lika kraftiga
stammar. Typisk trädform har
t. ex. tall, gran och björk, typisk
buskform hassel och slån. A.P.
Trädgårdsborren, se Bladhorningar.
Trädgårdsböna, se Bönor under
Köks-växtodling.
Trädgårdsförening. Bland landets
trädgårdsodlare har ett stort antal
föreningar bildats. Till en början
hade dessa uteslutande ideell
karaktär, men därefter bildades
föreningar som vid sidan av sin ideella
verksamhet även sökte bevaka sina
medlemmars ekonomiska intressen
genom anställande av juridiskt
eller tekniskt bildade tjänstemän,
bevakande av importen, kontroll
över importerade lökar, plantor
o. d. Slutligen har under senare tid
även bildats ekonomiska
föreningar i syfte att reglera och
underlätta tillförsel och fördelning
av landets trädgårdsalster samt
genom officiell notering på de
vanligast förekommande produkterna
söka ernå jämnare prislägen inom
de större konsumtionsorterna. Till
ideella föreningar kunna hänföras:
1) Stockholms g artnersällskap,
Stockholm, som bildades år 1848.
Föreningen syftar att utgöra ett
samband mellan trädgårdsodlare
samt att genom meddelanden om
gjorda rön anordna diskussioner
och föredrag för
trädgårdsodlingens utveckling. 2) Sällskapet
Horti-kulturens vänner, Göteborg.
Bildades år 1873. Sällskapet har
enahanda syfte som Stockholms
Gart-nersällskap. 3) Skånska
trädgårdsföreningen, Malmö. Bildades år
1867. Har samma syfte som
Stockholms Gartnersällskap och
Sällskapet Hortikulturens vänner samt
utger ett välredigerat medlemsblad
”Täppan”. 4) Sveriges Pomologisk^
förening, Stockholm. Bildades år
1900. Föreningen verkar för den
svenska pomologien och
fruktodlingen genom en brett lagd
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
