Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tång - Tåtel - Täckdikning - Täckhår - Täckmosse - Täcksko - Täkt - Tändkulemotor - Tändstift - Tärna lanthushållsskola - Tätmjölk - Tätört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tåtel — Tätört
1797
att såg- och gristången äro vanliga
i västkustens saltare vatten. I sött
vatten förekommer bl. a.
sallattång. — För gödsling avsedd tång
komposteras. Den är särskilt
användbar för gödsling av sparris
och potatis. KIK.
Tåtel (Aira), är en gemensam
beteckning för i främsta rummet
tuvtå-tel och kruståtel. — Tuvtåtel eller
tuvada (A. caespitosa), är ett
grovt gräs med sträva, skarpt
räff-lade blad, som bilda täta tuvor
vilka kunna bli stora och segt rotade.
På grund av lågt fodervärde och
dålig avkastning är tuvtåteln
närmast betraktad som ogräs och där
den tagit överhand allt för mycket
i betes- eller fleråriga slåttervallar,
måste man plöja marken och taga
åtminstone en mellangröda innan
ny vallsådd sker. Ju kraftigare det
nya vallbeståndet blir från början
och ju bättre växtkraften
bibehålies desto längre dröjer det innan
tuvtåteln ånyo tar överhand,
särskilt om fröspridning från
omgivningen kan begränsas eller hindras.
— I Norrland är tuvtåteln särskilt
vanlig och utgör ofta en stor del
av hö- eller betesskörden från äldre
gräsmarker. Skördad på tidigt
stadium har den också ett visst
fodervärde vilket kan försvara dess
förekomst i lägen, där andra
vallväxter icke kunna odlas. — Kruståteln
(A. flexuosa), är närmast ett
skogsgräs och infinner sig snabbt
på hyggen o. d. De trådsmala
bladen bilda en lucker tuva och kunna
i början helt täcka marken. Betas
gärna av djur, som äro inställda
på skogsbete, och kallas i övre
Norrland för sia eller t. o. m.
mjölk-sia. Har spensliga strån och en
gles, graciös vippa. B. W-n.
Täckdikning, se Dränering.
Täckhår eller grannhår kallas de
långa, mer eller mindre grova,
ra
ka, vågiga eller lockiga, ofta
glan-siga hår, som tillsammans med den
kortare, finare, krusiga bottenullen
utgöra hårbeklädnaden på kroppen
hos åtskilliga fårraser, (t. ex.
svensk lantras). Denna ”blandull”
användes till grövre tyger, grova
stickvaror, filtar och mattor.
Genom urval ha frambringats
exempelvis långulliga, engelska fårraser
med ull nästan uteslutande
bestående av långa (över 20 cm),
relativt fina, 40—50 u (my), (1 /z.
= O,ooi mm), starkt glansiga
täckhår. Av sådan ull tillverkas bl. a.
grova kamgarner. S. S.
Täckmosse, se Mosse.
Täcksko, se Sjukbeslag och
Hovsjukdomar.
Täkt användes i vissa landsändar som
beteckning på ett stycke odlad jord
inom hägnad.
Tändkulemotor, se
Förbränningsmotorer.
Tändstift, se Förbränningsmotorer.
Tärna lanthushållsskola i
Västmanland är belägen vid Tärna
järnvägsstation på linjen
Sala—Tillberga, 9 km söder om Sala. Adress,
Tärna. Årligen ordnas två
halvårskurser, den ena under tiden
april—oktober, den andra under
oktober—april (se
Lanthushållsskola). Till skolan hör ett mindre
jordbruk samt trädgård med
köks-växt- och blomsterodlingar,
drivbänkar osv.
Tätmjölk, se Långmjölk.
Tätört (Pinguicula vulgaris), av
läppsporrväxternas familj
(Lenti-bulariaceæ), är en 5—20 cm hög
ört med en till marken tryckt
rosett av helbräddade, glänsande,
gulgröna blad och en blå, sällan vit
sporreförsedd blomma på en smal
bladlös stjälk. Bladen äro täckta
av ett slem, i vilket insekter lätt
fastna; insekterna upplösas sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
