Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urin - Urinavsöndring - Urinbrunn - Urinmyllare - Urinorganen - Urinorganens sjukdomar - Urinsyra - Urinsyregikt - Urinämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urina vsöndring — Urinämne
1811
säd och vårsäd kunna väl utnyttja
urin och gödselvatten. —
Erfarenheten tyder på att bästa effekten
erhålles, när tillförseln sker i
omedelbar anslutning till den egentliga
växtperiodens början, således på
våren. Dessutom bör spridning ske
i fuktigt väder, så att
ammoniak-kväveförluster i möjligaste mån
undvikas. Som skydd mot dylika
kväveförluster kan superfosfat
tillsättas urinen (se Stallgödsel). G. S.
Urinavsöndring, se Urinorganen.
Urinbrunn, se Gödselstad.
Urinmyllare, se Gödselvattenspridare.
Urinorganen, Vissa i kroppen
bildade avfallsprodukter och andra
ämnen, som skola avlägsnas ur
kroppen, transporteras av blodet till
njurarna, som utsöndra dem i form
av urin. Genom otaliga små
kanaler samlas denna i njurbäckenet,
från vilket urinledaren går ned till
urinblåsan. Denna är endast en
reservoar, som tömmes genom
urinröret. Hfld.
Urinorganens sjukdomar.
’Njurinflammation orsakas såväl av bakterier
som av gifter, vilka reta njurarna
i samband med att de avlägsnas ur
kroppen. Regelbundet uppkommer
vid njurinflammationer äggvita i
urinen. För övrigt äro symptomen
tämligen varierande alltefter
orsaken, förloppet och stadiet. Ibland
ökad urinavsöndring, andra gånger
minskad. Trötthet, nedsatt
foderlust, avmagring. Det hos
nötkreatur vanligaste njurlidandet är
var-görande njurbäcken- och
njurinflammation. Urinen är periodvis
blodfärgad och bemängd med
var-och slemklumpar. Djuren magra av
och mjölkproduktionen minskar. Är
praktiskt taget obotlig. —
Njur-och urinstenar uppkomma genom
utfällning av salter i njurbäckenet
eller urinblåsan, vanligen i
samband med alltför stark utfodring
med kraftfoder. Kan särskilt hos
nötkreatur ge kolik med ofta
starka orossymptom. Baggar visa ej
kolik utan verka slöa, och få
lindrig trumsjuka. Behandlingen är
operativ. — Stranguri är svårighet
att kasta urin. Ovanligt hos
hondjur. Vanligare hos handjur med
deras smala urinrör. Orsakas av
förträngningar eller urinstenar.
Hästar med kolik bete sig ofta som
om de ledo av stranguri, varför
djurägarna ofta misstänka detta
lidande. — Biåskatarr är vanligast
hos häst. Symptom: ideliga
urin-trängningar, ibland varklumpar i
urinen, avmagring. Behandlingen
rättas efter orsaken. Utsikterna
till förbättring dåliga. Hfld.
Urinsyra tillhör urinämnena (se
d. o.). Urinsyra bildas vid
ämnesomsättningen i djurorganismen och
förekommer i urin och i särskilt
stor mängd i fågelexkrementer
samt i uttömningar från reptiler
och ryggradslösa djur. Urinsyra
förekommer även i blod, lever och i
de vid gikt och vissa andra
sjukdomar bildade avsättningarna i
lederna. Den kan framställas syntetiskt
enligt olika metoder och utgör ett
färglöst, finkristalliniskt pulver
som är mycket svårlösligt i vatten.
F.
Urinsyregikt är vanlig hos höns.
Uppträder ofta på hösten då hönsen
plocka spillsäd, som grott och
sedan frusit. De bli blå i kammen och
dö på ett par dagar. Hfld.
Urinämne, karbamid, är ett färglöst,
kristalliniskt, i vatten lättlösligt
ämne. Medan hos bl. a. fåglar och
reptiler huvuddelen av kroppens
överskott av med födan infört
kväve utsöndras som urinsyra, .sker
detta hos människan och övriga
däggdjur som urinämne. Urinämne
bildas i kroppen huvudsakligen i
levern. Numera framställes urin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
