Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utsäde - Utsädesbetning - Utsädesbolaget, Allmänna Svenska - Utsädesförening, Sveriges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1818
Utsädesbetning — Utsädesförening, Sveriges
hov till svaga plantor, avlägsnats.
— 5) att det bör äga så låg
fuk-tighetsgrad att det utan olägenhet
kan lagras och förvaras till tiden
för sådden. Hos en fuktig
utsädes-vara ökas vid stigande temperatur
andningsprocessen under
avgivande av vatten och kolsyra. Detta
gynnar utvecklingen av svampar
och bakterier, vilka nedsätta
grobarheten. Fuktiga utsädesvaror
böra därför antingen torkas på
torkapparat eller läggas ut på
magasinet i tunna skikt och flitigt
omskyfflas vid torr väderlek.
Vattenhalten bör ej gärna överstiga 18—
19 % hos trindsäd, 16—18 % hos
stråsäd, 17 % hos timotej, 16 %
hos betor och vallbaljväxter, 15 %
hos lin och morot och 12 % hos
rova, kålrot och oljeväxter, men
det är ofta önskvärt att
vattenhalten är ännu lägre än som ovan
angivits. — 6) att det skall vara
fritt från smittosamma
växtsjuk-domar såsom fusarios och sot hos
alla sädesslag, renlosta och
knyl-havre, strimsjuka hos korn,
rotbrand hos beta m. fl. Genom
betning med lämpliga betningsmedel
eller varmvattenbehandling kan
dock dylika sjukdomar förhindras
att utveckla sig. För
utsädespota-tis gäller att den skall vara väl
sorterad, sortren och fri från
mekaniska skador samt från sådana
växtsjukdomar som blötröta,
brunröta och skorv. Den får ej heller
vara så mycket grodd, att
groddarna skadas vid sättningen. KIK.
Utsädesbetning, se Avsvampning.
Utsädesbolaget, Allmänna Svenska,
se Utsädesförening, Sveriges.
Utsädesförening, Sveriges. Sveriges
utsädesförening på Svalöf utgör en
sammanslutning av svenska
lantmän. Ändamålet är enligt dess
stadgar att ”verka för odling och
utveckling av förbättrade sädesslag
och frösorter samt denna odlings
tillgodogörande inom landet och i
utlandet”. Initiativet till föreningen
togs år 1886 av godsägare Birger
Welinder på gården Heleneborg vid
Svalöf. Redan år 1887 ombildades
föreningen att omfatta hela landet
och sammanslogs år 1892 med en i
Örebro år 1889 bildad
utsädesförening för mellersta Sverige. Efter
sammanslagningen av de båda
föreningarna ändrades namnet till det
nuvarande Sveriges
Utsädesförening. — I anslutning till
Utsädes-föreningens arbete bildades i
Svalöf 1890 ett bolag, Allmänna
svenska utsädesaktiebolaget, som hade
till uppgift att föröka och sälja de
nya sorterna under kontroll av
föreningen och sedan år 1925 även av
Statens centrala frökontrollanstalt.
Avtalet mellan föreningen och
ut-sädesbolaget i fråga om de nya
sorternas försäljning och kontroll är
underkastat Kungl. Maj:ts
godkännande. — Inom
utsädesför-eningen arbeta f. n. åtta
föräd-lingsavdelningar samt i anslutning
till dessa för de olika
kulturväxterna en kemisk avdelning. — Varje
avdelning förestås av en
vetenskapligt skolad specialist, vilken
har att svara för förädlingsarbetet
av ett eller flera växtslag. Till
dessa specialisters hjälp i arbetet
äro därjämte anställda en eller
flera assistenter och tekniska
biträden. — Till huvudanstalten i
Svalöf äro anslutna åtta filialer:
Kalmar, Linköping, Skara, Ultuna,
Varpnäs i Värmland, Lännäs i
Ångermanland, Törsta i Jämtland
och Luleå. Varje filial har sin
föreståndare och bedriver förädling
för att tillgodose lokala behov
samt samarbetar med
huvudanstalten. Till filialerna äro anslutna
åtskilliga försöksfält i de olika
bygderna. Härigenom har
huvudan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
