Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vassbo lantmannaskola - Vassle - Vass-starr - Vasst - Vasstorv - Vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1826
Vassle — Vatten
Vassbo lantmannaskola, Falun.
och kvinnliga elever samt två
halvårskurser för utbildning av
svinskötare (se Svinskötarkurs). De
bägge senare taga sin början
omkring den 1 maj och den 1 nov. —
Skolegendomen omfattar 325 ha
varav 2,5 ha trädgård, 105 ha åker,
10 ha kulturbetesvall och omkring
207 ha skogsmark. Av åkerjorden
användes över hälften till
slåtter-och betesvall. Härförutom odlas
höst- och vårsäd, rotfrukter,
potatis och hampa. Hästavel med djur
av nordsvensk ras bedrives för
rekrytering av det egna
hästbeståndet och för avsalu.
Nötkreaturen äro av S K B-ras och tillhöra
den rödkulliga typen. Svinskötsel
bedrives med djur av stora vita
engelska rasen och är främst
inriktad på produktion av smågrisar
för avsalu.
Vassle, se Mejeriavfall.
Vass-starr (C ar ex gracilis) är ett
halvgräs med närmare meterhöga,
grova men veka, skarpt trekantiga
och mycket sträva strån samt
långa, veka blad. I stråtoppen
sitta de långa axen, hanax överst och
nedtill honax med plattade,
kort-sprötade fruktgömmen. Vass-starr
förekommer allmänt i södra och
mellersta Sverige, något
sällsyntare norrut, i vattenrika kärr och vid
sjö- och åstränder, där den ofta
bildar täta och vidsträckta
bestånd. D. L.
Vasst, se Bukhinneinflammation.
Vasstorv, se Torv.
Vatten är en kemisk förening av
grundämnena väte och syre enligt
formeln H2O. Dess fryspunkt och
kokpunkt vid normalt lufttryck
ligga som grund för vår vanliga
termometers 100-grads-indelning.
När vatten fryser, ökas dess volym
med ungefär 9 % (se Tjäle).
Vatten är nödvändigt för allt
växt-och djurliv. Huvudsakligen av
vatten, kolsyra och solenergi
bygga växterna vid assimilationen upp
sin organiska substans, och stora
mängder vatten fordras därutöver
för att livsprocesserna skola kunna
hållas i gång. När vattnet på
jordens yta avdunstar och som ånga
stiger upp i luften, bindas stora
mängder energi. Och när det sedan
i floderna rinner tillbaka mot
haven, kan en del av denna energi
återvinnas ur vattenfallen. I
vattendragen samt i åkergrödornas
och skogarnas växtmassa har alltså
solenergi i olika former
magasinerats med vattnets hjälp. — I
jorden förekommer vattnet på olika
sätt; dels s. k. fritt vatten, som
innefattar grundvattnet och det
vatten, som efter nederbörd
sjunker mot grundvattnet, dels i
jorden olika fast bundet vatten. Detta
senare kan uppdelas i
kapillärvatten (se Kapillaritet) samt
adsorb-tionsvatten, vilket som en
osynlig tunn hinna fasthålles på
jordpartiklarnas yta. Den andel härav,
som är hårdast bunden, kallas
hy-groskopiskt vatten. Slutligen
finnes också kemiskt bundet vatten
inne i jordpartiklarna. — Av dessa
olika former kunna växtrötterna
upptaga det fria vattnet,
kapillärvattnet och det yttre höljet av
ad-sorbtionsvattnet, men däremot ej
det kemiskt bundna och ej heller
det hygroskopiska vattnet. Vattnet
i jorden innehåller alltid en hel del
lösta ämnen, huvudsakligen mine-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
