Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenblomning - Vattenbok - Vattendomstol - Vattenfåra - Vattenglas - Vattenhästar - Vattenkalv - Vattenkapacitet - Vattenklöver - Vattenledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1830
Vattenbok — Vattenledning
alger utan beror på de massor av
barrträdspollen, som i skogrika
trakter vid denna tid ryka omkring
i luften och i stor utsträckning
falla ned på vattnet, där de bilda
tunna svavelgula hinnor. D. L.
Vattenbok föres av
vattenrättsdoma-ren (se Vattendomstol). I boken
sker dels inskrivning av vissa
faktiska och rättsliga förhållanden
rörande anläggning i vatten, dels
innehåller boken en förteckning
över förrättningar av
vattenrättslig art.
Vattendomstol är en specialdomstol
för frågor rörande vattenrätten.
Fem sådana finnas i landet.
Vattendomstol består av
vattenrätts-domaren samt två
vattenrätts-ingenjörer och två
vattenrätts-nämndemän. Vattendomstolens
utslag kan överklagas hos
vatten-överdomstolen. I sista hand dömer
Högsta domstolen.
Vattenfåra. Vattenfåror upptagas
huvudsakligen på höstsädesfält där
lutningen är svag och man kan
riskera vattensamlingar som på
våren förorsaka isbränna. En klok
uppläggning av vattenfåror för
dagvattnets avrinning är alltid att
förorda. Själva upptagandet av
vattenfårorna underlättas i hög
grad om det utföres med hjälp av
årder försett med kantutjämnare.
Vattenglas kallas en blandning av
kalium- och natriumsilikat. Kanske
mest känd är dess användning som
äggkonserveringsmedel. Härvid
nedlägges äggen i ett bad
bestående av 1/10 vattenglas och 9/10
vatten. Till ett tjog ägg kan man
räkna en liter av denna lösning.
Så småningom stelnar badet till en
vit, något såpliknande massa. —
Vattenglas användes också som
impregneringsmedel mot eldfara,
för framställning av kitt m. m.
Rbg.
Vattenhästar, se Infektiös anämi.
Vattenkalv. Kalven ligger under
fosterperioden innesluten i
fosterhinnorna (se Efterbörd och
Fosterutveckling), som utgöra en säck fylld
med vätska. Då livmodermunnen
öppnar sig kommer en del av
fosterhinnorna (den s. k.
fosterblå-san) att bukta ut i skidan och
utvidga denna. Den vid
fosterblå-sans bristning utflytande vätskan
kallas vattenkalven (se
Förlossning). Hfld.
Vattenkapacitet kallas jordens
maximala förmåga att i sina porer
magasinera vatten. Den uttryckes i
proc, av jordens volym i naturlig
lagring och är stor hos mull- och
lerjordar, vanligen över 40 %, men
ringa hos sand- och grusjordar,
under 20 %, vilka därför ofta lida
av torka. P. E.
Vattenklöver, bläcken (Menyanthes
trifoliata) av familjen
Gentiana-ceæ, har trefingrade blad och
utvändigt rosenröda, inuti snövita
och håriga blommor i kort,
upprätt klase. Vattenklöver
förekommer över hela Sverige tämligen
allmänt i skogskärr och grunda
sjöar och åar, där den ofta bildar
vidsträckta bestånd och med sina
långa, sega, i vattnet nedsänkta
jordstammar verksamt bidrager
till igenlandningen. De torkade
bladen ha medicinsk användning. Av
roten har beretts mjöl till nödbröd.
D.L.
Vattenledning. Vattenförsörjningen i
bostäder och ekonomibyggnader
kan med hjälp av vattenledning
under tryck ordnas på tre sätt,
nämligen genom självtryck, genom
öppen högt belägen cistern och
genom hydrofor. Ledning med
självtryck har förutsättningar att
bli billigast och säkrast i drift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
