Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värme - Värmehushållning - Värmereglering - Värmeslag - Värmlands läns latmannaskola - Värpkontroll - Värptecken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värmehushållning — Värptecken
1879
ytan ned i marken, då ytan är
varmare och tvärtom då ytan är
kallare än underliggande jordlager;
genom 1 m2 yta av ett 1 m tjockt
lager ledes pr timme vid 1°
temperaturskillnad av silver 360 kcal,
av järn 56, is 1,5, sten 1, tegel 0,45,
trä 0,13—0,3, vatten 0,5 torvströ
och sågspån 0,06 kcal. Luft och lös
snö leder ännu sämre och äro
därför förträffliga värmeisolatorer.
3. Strålning-, alla kroppar utstråla
värme, men de kallare mottaga mer
strålning från omgivningen än de
själva utsända. Beträffande
värmestrålningen, se Ljus. I
ångmaskinen och förbränningsmotorerna
omvandlas värmeenergi till
mekaniskt arbete. Maskinens
verkningsgrad anger hur många % av det
tillförda värmet, som blir nyttigt
arbete. Av 1 kcal värmeenergi, som
helt omvandlas till arbete erhålles
427 kgm (se Energi). M.Sjm.
Värmehushållning, jords. Jorden
absorberar solstrålningen och
uppvärmes. Mörk jord uppvärmes
starkare än ljus, en ojämn yta mer
än en slät. Nattetid är
utstrålningen starkare från mörk jord än från
ljus. Värmekapaciteten är
värmemängden, som behövs för att
uppvärma viktenheten 1 grad. Den är
större för fuktig än för torr jord.
Värmeledningsförmågan är mindre
för porös jord än för fuktig.
Fuktig jord blir kallare även därför,
att vattenavdunstningen binder
värme (se även Värme). M. Sjm.
Värmereglering. Då den omgivande
temperaturen sjunker under den
s. k. kritiska temperaturen sker
automatiskt en kemisk nedbrytning
och ökad förbränning av
kroppsmassan, varvid värme alstras och
kroppstemperaturen upprätthålles.
Då den omgivande temperaturen
stiger över kritiska temperaturen
hålles kroppstemperaturen normal
genom reglering på fysisk väg,
t. ex. värmeavgivning genom
svettbildning. S. N-t.
Värmeslag uppkommer om djur
utsättas för intensiv solbestrålning,
om de få arbeta vid stark värme
eller stå inställda i kvava och
varma lokaler eller järnvägsvagnar.
Symptom äro stegrad
kroppstempa-ratur, svettning, påskyndad
andning, vinglig gång och sanslöshet.
— Behandling: frisk luft samt
be-gjutning av huvudet eller
eventuellt hela kroppen med kallt
vatten. Hfld.
Värmlands läns lantmannaskola har i
många år tillsammans med länets
folkhögskola varit förlagd till
Molkom. Landstinget har dock
inköpt Karlslunds gård vid Kils
Värmlands Läns folkhögskola och
lantmannaskola.
järnvägsstation för att dit flytta
över lantmannaskolan. Vid denna
hålles årligen med början omkring
den 10 okt. en sex månaders
vinterkurs (se Lantmannaskola)
samt med början den 2 maj en
kontrollassistentkurs (se d. o.).
Värpkontroll, se Hönsens avel och
Fjäderfäavelsförening, Sveriges.
Värptecken. Av yttre karaktärer hos
hönsen kan man i någon mån
bedöma om hönsen äro goda värpare
eller ej. Högvärpande höns ha i
regel fin hud å de nakna
kroppsdelarna, långt bröstben, rymlig bål och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
