Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växel - Växelbruk - Växelplog - Växellåda - Växtcell - Växternas byggnad och livsyttringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1882
Växelbruk — Växternas byggnad och livsyttringar
en ny växel. För denna räknas då
nytt diskonto. Rbg.
Växelbruk, se Växtföljd.
Växelplog, se Plog.
Växellåda användes för ändring av
varvtal mellan en ingående och
en utgående axel. På
lantbruksmaskiner sker detta vanligen med
kuggväxlar. Växellådan hos
traktorer och bilar ha i regel tre axlar
på vilka kugghjul med olika
kuggantal äro placerade. På den ena
axeln är kugghjulen fastkilade och
på den andra äro de förskjutbara
längs axeln. Denna är en s. k.
kil-spåraxel, vilken tvingar hjulen att
rotera med axeln. Med en
växel
spak förskjutas kugghjulen längs
axeln och kunna bringas i ingrepp
med kugghjulen på den andra
axeln. Konstruktionen är utförd så,
att endast två kugghjul samtidigt
kunna stå i ingrepp med varandra.
På växellådans tredje axel är
back-växelhjulet placerat. Detta hjul
skjutes in mellan kugghjulet på
första och andra axeln, varvid
rörelseriktningen omkastas.
Växellådan är delvis fylld med tjock olja
(växellådsolja). T.L-m.
Växtcell, se Cell. Olika slag av
växt-celler omnämnas även under
uppslagsorden Ledningsvävnad,
Pa-renkym och Stödjevävnad. D. L.
Växternas byggnad och livsyttringar
Växten är üksom allt levande uppbyggd av celler. Hos högre växter
och djur äro cellerna sammanfogade till vävnader med sina särskilda
uppgifter. I Nya Lantmannens Bok beskrives cellen och dess livsyttringar i
artikeln Cell medan artiklarna Stödjevävnad och Ledningsvävnad ägnas åt
de viktiga vävnader som ha till uppgift att skänka växter stadga samt
att utgöra ledningar för vatten och däri lösta näringsämnen vid deras
förflyttning från en del av växten till en annan. Andra vävnader behandlas
i artiklarna Epidermis och Parenkym. Vävnaderna i sin tur bygga upp
växtens organ. Man brukar skilja mellan tre olika grundorgan nämligen: Rot,
stam och blad. Vart och ett av dessa har sin särskilda artikel i Nya
Lantmannens Bok, där en redogörelse lämnas för grundorganens byggnad och
uppgifter. Särskilda organ tjäna fortplantningen. Denna kan vara könlig eller
könlös. Hur fortplantningsorganen äro byggda och hur de arbeta vid könlig
fortplantning skildras i artiklarna Blomma, Pollen, Pollination,
Befruktning och Fortplantning. I anslutning härtill bör också nämnas artiklarna
Bladställning och Blomställning, som redogöra för de system efter vilka blad
och blommor äro anbragta på växten. Blad- och blomställning användes inom
botaniken jämte andra särdrag hos växterna vid den närmare beskrivningen
av växtarter och familjer. De könliga fortplantningsorganens arbete leder
normalt till bildandet av frön och frukter. Läs härom artiklarna Frö och
Frukt. — Könlös fortplantning sker på det sätt som skildras i artiklarna
Utlöpare, Sporer, Förökning och Fortplantning. — För sitt liv äro växterna
beroende av ett flertal omständigheter såsom tillgång på fuktighet, ljus,
värme, näringsämnen m. m. För dessa och deras tillgodogörande redogöres
bl. a. i artiklarna Andning, Tillväxtfaktorer, Växtnäring, Näring supptag ning,
Kolsyreassimilation, Kväveassimilation och Vattenbalans. Av de ämnen som
upptagits av växten, eller bildats av denna, brukas en del genast i samband
med de allmänna livsyttringarna. En annan del lagras upp för att tagas i
bruk vid senare tillfällen. Om dessa ämnen och deras art handlar artikeln
Upplagsnäring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
