Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtskyddsanstalt, Statens - Växtsteklar - Växtsyror - Växttråd - Växtämnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Växtsteklar — Växtämnet
1899
samt mindre filialer i Linköping
och Skara. Personalen utgöres av
ca 50 helårsanställda, därav
hälften vetenskapligt utbildade, samt
många säsongsanställda. Th. Lfs.
Växtsteklar, genomgående tämligen
klumpiga steklar, som sakna tydlig
behåring. Bakkroppen är ej
smalare vid basen. Honans
ägglägg-ningsapparat är dolkformad och
har sågtandad kant, varför de ofta
kallas sågsteklar. Larverna äro
vanligen gröna, någon gång
brokiga, och leva på växter, stundom
inuti gallbildningar. Många ha
ekonomisk betydelse.
Spinnarsteklar-nas larver, som sakna bukfötter,
leva ofta kolonivis i glesa
vävnader, såsom de svarthuvade, gula
larverna av päronspinnar stekeln,
vilka leva på t. ex. päronträd och
hagtorn i södra Sverige. De kunna
lätt oskadliggöras genom
nedriv-ning av vävnaderna. Andra
spin-narsteklar leva på tall och gran.
På tall lever även tallstekeln (se
d. o.). På rosenbuskar av alla slag
leva åtskilliga steklar; på bladen
gnaga sålunda bl. a. de gröna
slem-miga, snigelliknande larverna av
slemmiga rosenbladstekeln samt de
ljust grågröna, korthåriga larverna
av håriga rosenbladstekeln, vilka
båda lätt kunna bekämpas med
arsenik eller nikotin. På rosenblad
leva också de små vita larverna av
Allmänna pilbladstekeln.
bladrullst ekeln, vilka orsaka att
småbladen rullas ihop på längden
samt snart gulna och falla av. Den
kan endast bekämpas genom
tidigast möjliga avplockning och
förstöring av de angripna bladen.
Inuti unga rosenskott leva de
gulvita larverna av rosenskottstekeln,
vilka komma skotten att vissna och
torka. Dessa böra snarast möjligt
avskäras och brännas. Ett ofta
besvärligt skadedjur på jordgubbar
är jordgubbsstekeln, vars ljusgröna
och med korta, greniga borsthår
beklädda larver gnaga på bladen
och stundom helt kaläta plantorna.
De bekämpas i lindrigare fall med
nikotin, annars med arsenik. På
blad av fruktträd och andra
lövträd gnaga ofta larverna av
allmänna pilbladstekeln, som äro
blågröna med de tre första och de tre
sista lederna röda samt ha
kolsvart huvud. De kunna förekomma
i sådan omfattning, att stora pilar
på några dagar av dem helt
kal-ätas; vidåre de små svarta,
slemmiga larverna av fruktbladstekeln,
vilka lätt kunna bekämpas med
såväl arsenik som nikotin.
Skadedjur av större betydelse äro
krus-bärsstekeln, plommonstekeln,
äpp-lestekeln och några arter
tallstek-lar (se dessa ord). O. A.
Växtsyror, i växtriket i fri form eller
som salter förekommande
organiska syror. Vanliga växtsyror äro
med få undantag (t. ex. oxalsyra)
ofarliga eller nyttiga för djur. F.
Växttråd eller råcellulosa benämnes
den del av kolhydraterna i ett
fodermedel, som icke är löslig vid
kning i utspädda syror och
alka-lier. Den härvid erhållna olösliga
resten är dock ej ett enhetligt
ämne utan utgöres av en blandning
svårlösta produkter såsom ren
cellulosa, pentosaner, ligning och
kutin. g. N-t.
Växtämnet, se Groddämnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
