Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Yoghurt - Yorkshireras - Ystning - Ythravning - Ytmorän - Ytong - Ytreaktion - Ytterlår - Ytvatten - Yvvippehavre - Yxor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1902
Yorkshireras — Yxor
äro en laktobacill,
(Thermobacte-rium bulgaricum) samt
laktokoc-ker. Såsom dietiskt medel
fram-ställes youghurt vid en del större
mejerier här i landet, varvid
mjölken pastöriseras, men ej indunstas,
ympas med renkulturer av
yoghurtbakterier samt får stå vid 37°
tills den koagulerar, varpå den
omedelbart nedkyles. C. B-l.
Yorkshireras, se Svinraser.
Ystning, se Ostberedning.
Ytharvning, se Harvning och
Vårbruk.
Ytmorän, se Lösa avlagringar.
Ytong, en porös, konstgjord
bygg-nadssten med god värmeisolerande
förmåga. Materialet är
formbestän-digt och segt. Det kan sågas, bilas,
borras och spikas.
Ytreaktion, se Markkolloider.
Ytterlår, se Köttstyckning under
Slakt.
Ytvatten, detsamma som dagvatten
(se d. o.).
Yvvippehavre, se Havre.
Yxor. Man brukar skilja mellan två
slag av yxor, nämligen stålade
yxor och helstålyxor. De förra äro
med undantag för eggen som är av
stål framställda av mjukt järn.
Helstålsyxorna bestå av ett enda
stålstycke. De flesta handyxor för
mindre krävande ändamål äro av
helstålstypen. Numera finnas
helstålyxor som tåla även
skogshugg-ningens svåraste påfrestningar. —
Bäst vore att vid skogshuggning ha
olika yxor för fällning, klyvning
och kvistning. För bilning
användes en alldeles särskild typ av yxa
—bila — med mycket lång egg. En
fällningsyxa skall vara sådan att
På detta sätt skall huggyxan skaftas.
Olika slipningar. a för hårt trä, b för
mjukt trä, c för klyvning,
d felaktigt slipad.
den lätt tränger in i träet och
bryter loss spånet. Egg och blad
formas därför olika för mjuka och
hårda träslag. Är träet hårt får
eggen ej vara för tunn, ty då
håller den ej. En klyvyxa arbetar
parallellt med träfibrerna och har
därför ingen svårighet att tränga
in i veden. För att den skall
spräcka veden måste kilformen fortsätta
även bakom eggen. Vid klyvning
av kastved har man behov av
såväl vanlig husyxa som slägga. Den
senare användes för att driva in
sprängkilar med. I släggyxan har
man ett redskap som kan tjäna
bägge dessa uppgifter. Kvistyxan
skall vara lätthanterlig och ha ett
stål som håller även i de hårdaste
grangrenar. För huggning av bok
och ek fordras en tyngre yxa (1,8
—2 kg) än vid huggning av gran
och tall. För de senare träslagen
kan en yxvikt på 0,9—1,3 kg anses
lagom. Släggyxan bör väga cirka
3 kg. På en fällningsyxa bör
skaftet vara omkring 70 cm långt. Vid
kvistning är kortare skaft bättre.
Användes samma yxa för fällning
och kvistning kan skaftet
lämpligen vara 60—70 cm. Släggyxan
skall ha 75—85 cm långt skaft.
Skaftet tillverkas bäst av ask eller
hickory. Rbg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
