Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtsjukdomarna och deras bekämpande - Ogräsen och deras bekämpande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ogräsen och deras bekämpande
1943
Vallväxternas sjukdomar:
Axbakterios Betning av utsädet.
Gulrost Riklig kaligödsling; motståndskraftiga sorter.
Gulspetssjuka Gödsling med kopparvitriol (50—150 kg/ha).
Klövermögel Avmejning för att hindra spridning.
Klöverröta Odling av motståndskraftiga sorter; 1-års klö-
vern avbetas eller slås på hösten, därefter
vält-ning.
Kolvsjuka Tidig avmejning.
Mjöldryga Djup höstplöjning; tidig slåtter av dikeskant-
ogräs.
Allmänna sjukdomar:
Bladfäcksjuka Betning av utsädet; god dränering.
Bleksot Järnvitriollösning (1 g per liter till besprutning).
Brists j ukdomar
Mangansulfat (25—50 kg/ha).
Borax (5—20 kg/ha).
Kopparsulfat (25—50 kg/ha).
Koboltacetat (5 kg/ha).
Krussjuka Besprutning med svavelvätska.
Rotbrand Betning av utsädet.
Rotkräfta Rotsystemet doppas före planteringen i %
uspulunlervälling.
Virussjukdomar Virusfritt utsäde.
Vissnesjuka Jorddesinfektion i växthus; lämplig växtföljd.
Ogräsen och deras bekämpande
I kampen mot ogräset måste medlen väljas så, att de väl passa till det
ogrässlag man vill komma till livs och till den gröda i vilken ogräset växer.
En första förutsättning för att lyckas är kunskap om de olika ogrässlagens
egenart. I Nya Lantmannens Bok finnas flertalet ogrässlag behandlade.
Trots detta och trots att läsaren kanske känner ett namn på det ogrässlag
han närmast har i tankarna, kan det ha sina svårigheter att finna sig till
rätta i boken. Anledningen härtill är att namnet på ett och samma ogräs kan
vara mycket olika i olika landsdelar. Den följande översikten över
ogrässlagen inledes därför med två alfabetiskt ordnade namnlistor, den första (I)
upptagande de namn, under vilka ogräsen omnämnas i Nya Lantmannens Bok
resp, de artiklar i denna i vilka ogräsarterna beskrivas, den andra (II)
upptagande ett antal av de lokalnamn, som vid sidan av de i Nya Lantmannens
Bok brukade användas ute i bygderna. Varje lokalnamn åtföljes av en
bokstav och en siffra, som syfta på motsvarande beteckning i den första listan.
Så betyder t. ex. Blåtupp B4 att blåtupp är ett lokalnamn på vad som i den
första listan betecknats B4, dvs. blåklint; under uppslagsordet Blåklint
återfinner man alltså en artikel om detta ogräs. Förekommer ännu en bokstav
siffergrupp efter lokalnamnet innebär detta att lokalnamnet användes i flera
olika betydelser. Kornblomma B4, K6 betyder alltså att kornblomma i vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
