Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - public utility ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pub-pup
Det vita brödet har varit försvunnet i Sovjet
sedan ett år tillbaka. Men i höst har det blivit
rekordskörd och den nya regimen kan inleda
sin verksamhet med att återinföra det. I
Moskva antyder man... att det hela har lite smak av
PR för de nya makthavarna
public utüity E allmännyttigt företag
1. publik s. 1. allmänhet. 2. läsekrets;
åhörar-krets; åskådarkrets
2. publik a. allmän; offentlig
publikan /a:/1. (i forntiden:) tullförpaktare. 2.
tull(tjänste)man
publikation 1. utgivning; offentliggörande. 2.
tryckalster
publikum L, se 1. publik 1
puck, pl. -ar ishockeytrissa
pudel -n, pl. pudlar ullhund, finhårig enfärgad
(svart, brun, vit, blå, aprikos- 1.
krämfär-gad)
pudenda pl. L blygd; (yttre) könsorgan
pudrett naturgödsel i pulverform
pueril a. 1. barnslig; övermaga. 2. pojkaktig
puerilitet, se pueril
puerperalfeber barnsängsfeber
pugilism boxning(sidrott)
pugilist knytnävskämpe; boxare
*puke 1. djävul. 2. = skråpuk 1. Slavar med
hiskliga pukar ur hålorna (skyttevärnen)
krypa (Karlfeldt)
pulcinella = policinella. Döden ibland gudar
(Heidenstam)
pulka (Ip pulhke) båtformad enmansåksläde
(som dras av ren)
1. puUa s. pott; skål för spelmarker
2. pulla s. smekord när man lockar på höns i
överförd betydelse när man ropar på en liten
flicka
3. pulla v. (E pult) (om häst:) ligga framme på
bettet
pullmanvagn amerikansk (restaurang- och)
sovvagn
puUover E sticketröja
pulpa L (biol.) tandinnanmäte; tandkvicke;
mjukdel
pulpet /e:/1. sluttbord. 2. skolbänk
pulpettak halvtak
1. puls, pl. -ar 1. hjärtats och det från hjärtat
kommande blodets regelbundna rörelse;
bildligt om andra rörelser och om
händelseförlopp. 2. pulsslag. 3. liv och rörelse. 4. (livligt)
tempo
2. puls, pl. -ar lång stång som nyttjas till att
skrämma fisk in i en ryss ja 1. not
pulsa v. 1. nyttja (2) puls. 2. plumsa; vada
pulsar/a:/, pl. -er (astron.) en egendomlig typ av
radiokällor som med stor regelbundenhet
utsänder korta strålningsimpulser
(Wallen-quist)
pulsera 1. slå; klappa; buha; dunka (utan
objekt). 2. sjuda; forsa
pult 1. pulpet 1. 2. notställ
pultron /o:/ feghng
pulvrisera finmala; finstöta; pulvra
puma, pl. pumor (peruindianskt ord) det
amerikanska kattdjuret Felis concolor; silverlejon
pumpa, se kurbits
pumpemickel T mörkt surt (tyskt) rågbröd
pumps E pl. damlågskor utan snörning och
slejf
pumpstock pistong
punch E 1. knytnävsslag; smocka. 2. kraft;
kläm
puncha E- slå; stansa; hålslå; klippa. ~
hålkort
puncherE slagskämpe. Ingemar är en men det
är sannerligen också allt
pund-et 1. = lispund (ej att förväxla med
skålpund). 2. myntenhet i Storbritannien osv.
3. förståndsgåvor: se talent. 4. olaghgt
brännvin
pung-, punx-, punct- v. L sticka; stinga
pungläns oböjl. a. pank
pungskydd, se suspensoar
pungsten (biol.) testikel
pungstinn stadd vid mkt god kassa
pungväska, se pungskydd
punisk a. (hist.) kartagisk. ~ pålitlighet {l^fides
Punica) svek(fullhet); trolöshet
punka s. (hindi pankha) takfläkt
punktalglas glas(ögon) som är slipade så, att man
ser Uka klart mot vilken punkt man än riktar
blicken
punktion (med.) (in)stick
punktuell a. 1. ögonbhcklig; plötslig. Trots detta
uppfattades döden som ngt -t. 2. punktartad;
utsträckningslös; utan utsträckning
punktur (med.) stick (i huden osv). Jfr
akupunktur
punktöga (zool.) ett slags öga av enkel
uppbyggnad, bl. a. hos insekter
puns (Epunch) ett stålverktyg för ciselering osv;
jfr puncha
1. pupill myndhng
282
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
