Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. I badsumpen, på gymnastiken och i badkaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna nog också vara morgontidiga, men ha sällan lust eller tillfälle
att då skaffa sig rörelse i fria luften. En och annan af dem tager
sig en liten morgonridt, vanligtvis dock endast i manegen. Männen
göra också någon gång en promenad till häst, men vanligtvis trafva
de till fots upp och ned i Kungsträdgårdens alléer, hemta frisk luft
på Skeppsholmsbron, en i det afseendet utmärkt lokal, eller vandra
långt bort i utkanterna af staden. Sommaren tillbringa de tidtals i
skärgården eller vid Mälaren eller på västkusten eller kanske på resor.
Alt det där är dock icke nog. Det inser nya Stockholm och
därför gymnasticerar det. Det är gymnastiken, som skall drifva bort
den fäderneärfda svagheten samt redan af de nu lefvande skapa ett
nytt slägte, göra starka, hurtiga, lefnadsmodiga stockholmare och
stockholmskor. Gymnastiken skall först och främst bearbeta våra
barn, och därför ha alla offentliga och en stor del enskilda
stockholmsskolor nu mera gymnastikundervisning. Men så skall den också
taga hand om de äldre. Det berättigade däruti erkännes ganska
allmänt.
Vi äro för öfrigt stolta af vår gymnastik. Den svenska
gymnastiken är nu verldsborgare och sträcker snart sitt välde till alla bildade
folk, men i Stockholm är dess egentliga hem. Det var här som Per
Henrik Ling i all sin urnordiskhet dock genom den snillrikt uttänkta
kroppsöfningskonsten vardt en förelöpare till nya Stockholm samt redan
för några och sjutio år sedan tillämpade det system han förut skapat
och som i våra dagar verkar mer än någonsin förr. I gamla
Styckgjutaregården på Brunkebärgsåsen stod fädernehuset för den svenska
gymnastiken, och där, n:o 19 Hamngatan, har denna ännu sitt
fasta hem.
Genom kungl, bref af den 5 maj 1813 uppdrogs åt Ling inrättandet af en
gymnastik-undervisningsanstalt i Stockholm och tillades honom ett årligt arvode
af 500 rdr banko jämte 400 till inköp af erforderlig »apparelj». Den 25 maj
1814 utfärdades kungl, reglemente för gymnastiska centralinstitutet, som
inrättningen redan då kallades.
Det är från det hemmet som vår gymnastik går ut öfver alla
land och i främsta rummet sträcker sina verkningar till vårt eget
samhälle. Lings närmaste efterträdare, L. G. Branting, hvilken
under en lång följd af år uppehöll och ökade institutets anseende, var
i sin ungdom kroppsligt svag, men nådde likväl en ålder af 82 år,
ett städse minnesvärdt exempel på gymnastikens makt öfver
sjukligheten. Han efterträddes af öfverste Gustaf Nyblæus, hvilken redan
såsom underlöjtnant, vid tjugutvå års ålder, antagits till underlärare,
sedan verkade såsom fäktmästare i Lund och 1862 utnämdes till
föreståndare för institutet. Både såsom praktisk ledare och författare har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
