Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stående theatern i Helsingfors, af F. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
denna publik ett uttryck åt den gynnsama stämning
för scènens sköna konst, hvilken hade bemäktigat sig
hufvudstadens bildade klasser.
Redan 1849 gafs af enskilda personer ur societén
i gamla trädtheatern ingenting mer och ingenting
mindre än Rossinis opera „Barberaren i Sevilla", hvilken
väckte en enthusiasm, som ännu lifligt förflyttar såväl
de spelandes som åskådarenes hågkomst tillbaka till
denna glada tid. Den uppmuntran, som denna framgång
innebar, framkallade genast året derpå ett nytt försök
af amatörer, till en del desamma, som hade deltagit
i „Barberaren", hvilket icke rönte mindre bifall och
sympathie. Detta försök var den komiska operan
„Kärleksdrycken" af Donizetti.
Men sin spets uppnådde den dramatiska lusten, då
den 24 mars 1852, „Kun^Carls jagt", romantisk opera
med text af Z. Topelius och musik af Fr. Pacius,
uppfördes på denna samma theater. Talangen och
behagen inom sällskapslifvet hade räckt hvarandra
handen till ett förbund, att på scènen förverkliga
diktarens och tonsättarens gemensamma verk, den första
och hittills den enda inhemska opera. Nu erhöllo
theatern och den dramatiska konsten på engång till
sitt förfogande alla de krafter, som förmå att skapa
och underhålla ett lefvande intresse. Den sceniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
