Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Om Värmlands Läge, Namn, Vattendrag och Bergsträckningar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMLANDS NAMN. 3
Värmlands Namn.
Många hafva gjort sig möda att uppfinna ursprung till
Värmlands namn; men man är ännu och torde framdeles blifva
1 ovisshet, om någon träffat rättare än Sturlesson, som bland
alla är den äldsta.
Han säger, att landet fick namn af den värme, som vardt
af skogarnas uppbrännande, då Olof Trätälja nödgades på det
sättet för sig och silt medfölje förskaffa sig bostäder, åkrar och
ängar (Collupu bPeir bat Vermaland); och som Fundin Noregur
torde vara skrifven vid samma tid, som Sturlesson lefde, så
lärer man förgäfves söka någon häfdatecknare, hvilken före
honom nämt Värmland !).
De, som invända, att hela Sverige af samma anledning
bordt få namn af Värmland, hafva ej besinnat, att detta var
en serskild omständighet och att Olof hade nödigare skynda
med sitt brännande än andra Sveriges inkräktare.
Med liten grund kan man säga, att sjön Vermelen
namngifvit landet, efter han ligger i den nejd, der Olof först
började rödja; men allsintet skäl finnes dertill, att hvarken land
eller sjö blifvit kallade af Svinesund i Vermelen, som i starkaste
vinter skall hålla ständig hetta och värme”).
Att landet skall hafva blifvit namngifvet af värja, vårda,
försvara, är väl en slags heder för dess fordne innebyggare;
men den kan och bör ej betagas de öfriga svenska landskapers
gamla åboar.
Af sjön Venern härleder man namnet med så mycket
mindre rätt, som Sturlesson skritver landet för Verma och sjön
för Vöni och Vina.
Det kan tyckas ega något skäl, att landel blifvit så kalladt
af Vari, Vouri som i Finskan betyder berg och Ma land; men
det blir dock ej annat än en sannolik gissning och dessutom
!) Vid norska gränsen bruka våra bönder det ordet rarme alltid i stället
för eld: gör upp varme, läna mig tobuksvarme, Gud bevare varmen o.s. v.;
och likasom konungen fick namn af skogens nedfällande: Tritiälja; så tyckes
ock skäligt ej gå ifrån Sturlessons tydliga ord vid namnets derivation för landet
af ordet varme, som brukas såsom synonomum med eld, hvarigenom landet
gjordes brukbart.
23 Vismenius i sitt Encomion Vermelandice 1637 har anfört detta; men
ett sådant sund fins der icke.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
