Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hnfvudsaken äfven blef gällande i Norge, samt forvärfvandet af
kolonier i Yestindien.
Under de första åren af sin regering lät Kristian V helt och
hållet leda sig af den utmärkte statsmannen Peder Griffenfel dt.
Denne, som var son af en vintappare, upphöjdes af Kristian V
till grefve och storkansler och förde statsrodret med lysande
framgång. Hans planer gingo derpå ut, att Sverige och Danmark
skulle i förbund med Frankrike förena sina krafter till en samfäld
nordisk politik; men hans fiender lyckades förmå den svage, men
ärelystne Kristian V forst att förklara Sverige krig och derpå att
låta fangsla Griffenfeldt. Ehuru han ej kunde öfverbevisas om
någon förbrytelse, blef han dömd till döden såsom högförrädare,
benådades på afrättsplatsen och satt sedan fängslad till kort fore
sin död. Med Griffenfeldts fall vek lyckan från konung Kristian;
hans stora ansträngningar i kriget mot Sverige blefvo fruktlösa,
likaså hans försök att kufva Holstein-Gottorp. Han dog 1699.
Kristian Y:s son och efterträdare, Fredrik IY, blef genom
tvisten med Holstein-Gottorp indragen i det stora nordiska kriget,
af hvilket Danmark skördade den vinsten, att den gottorpska
delen af Slesvig återförvärfvades. Konung Fredrik var en duglig
och verksam regent: han upphäfde lifegenskapen på de danska
öarna och befordrade allmogens upplysning; men då han tillika
inrättade ett allmänt landtvärn, så gaf detta anledning till ett
nytt missbruk, det s. k. stavmbåndet, d. v. s. det tvång, att bonden
under värnepligtstiden måste förblifva på samma gods. Allmogens
ställning blef alltså lika bedröflig som förut, och detta
missförhållande i förening med de många krigen hade till följd, att
Danmarks befolkning aftog.
Återblick på andra tidehvarfvet.
Om de bägge nordiska rikena under föregående tidehvarf varit
temligen jämnstarka, så vann Sverige nu en betydlig öfverlägsenhet
öfver Danmark-Norge. Detta skedde så, att Sverige forst fattade fast
fot på andra sidan Östersjön och derpå från den tyska sidan angrep
Danmark. Sverige skaffade sig äfven en bundsförvandt i Danmarks
rygg, nämligen Holstein-Gottorp, som genom slägtförbindelser och
gemensamma intressen fästes vid det svenska partiet. Danmark å
sin sida sökte hjelp mot Sverige hos Holland, Österrike, Brandenburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
