Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om brott och straff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
bör samhället med maktmedel inskrida. Samhället bör med
andra ord intaga samma ställning till förbrytaren som till den
sjuke; detta är konsekvensen af hela vårt betraktelsesätt.
Hvarhelst samhället löper risk att i sina lifsintressen skadas
bör samhället hafva rätt att begränsa den personliga friheten.
Karantänsåtgärder mot smittosamma sjukdomar, tvångsinläggning
ii epidemisjukhus och isolering af enskilda och hela familjer
till förekommande af farsoter, sinnessjukas internering å hospital
och moraliskt undermåliga förbrytares kvarhållande å arbets-
anstalter böra anses som fullt analoga åtgärder. Härtill ansluter
sig ock som en konsekvens af samma sociala profylax tvångs-
inläggningen af alkoholister, hvilken äfven har en ej ringa
kriminalpolitisk betydelse.
De förlängda straffen böra sålunda till viss grad få karak-
tären af moraliska karantänsanordningar till samhällets skydd,
och som ett viktigt led till denna behandling af förbrytaren
sluter sig den villkorliga frigifningen:
Mönstret för en pedagogisk straffanstalt är Elmiraanstalten
i staten New York. Här tillämpas villkorlig frigifning. Sedan
fången, å anstalten lärt sig ett yrke och anstalten skaffat honom
en plats eller tillfälle till arbete får han efter visadt välförhål-
lande sin frihet på försök. Denna samhällets omtanke om
förbrytaren äfven sedan han lämnat fängelset är en nödvändig
förutsättning för hans återupprättelse och för ett lyckligt resultat
af försök med villkorlig frigifning, ty utan arbete, afvisad eller
jagad på dörren, hvar han kommer, finnes ingen möjlighet för
den f. d. straffången att bli en hederlig människa. När man
bedömer en förbrytares antisociala instinkter bör man sålunda
också taga hänsyn till dessa vidriga förhållanden och sträfva
efter deras afhjälpande.
Det är på detta sätt man för att begagna en ärad talares
ord i riksdagens andra kammare, bör »akta förbrytaren för
väta och stötar». Stundom är han af ett ämne som genom
lämplig behandling kan förädlas och då bör detta göras till
samhällets gagn. I andra mera sällsynta fall hjälper ingen
behandling.
Han är dels af ett ämne som vid hvarje ny kollision med
samhället åstadkommer ny skadegörelse och samhället bör så
vidt möjligt skyddas.
När man förser ett explosivt ämne med en varning mot
stötar så tager man mindre hänsyn till varan än till de per-
soner som skola handskas med densamma och deras säkerhet
till lif och lem. På samma sätt med förbrytaren. Den akt-
samma’ behandling, som grundar sig på en ingående kännedom
af hans natur, motsvarar visserligen vår tids kraf på rättvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
