Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adelsväldet i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. ADELSVÄLDET I SVERIGE.
55
rikedomar hade de förstorat under krigen, ty med de
ansvarsfulla posterna följde också tillfällen till mången
extraordinär vinst. Så samlades betydande kapital hos många
gamla släkter, t. ex. Oxenstierna, Bielke, Brahe, och ej mindre
hos en del jämförelsevis sent inflyttade såsom De la Gardie,
Wrangel och Königsmark. De rika skatterna på Skokloster
vittna ännu i dag om hur indräktig en kommenderande
generals ställning kunde vara i dessa tider. Äfven för den
unga ämbetsmannaadel, som nu undan för undan växte upp,
saknades ej läglighet att rikta sig genom kloka spekulationer
under krigen, men det var nog mera undantagsvis, att dess
medlemmar nådde till sådana rikedomar, som föllo på Johan
Adler Salvius’ lott: han kunde skänka Stockholms Storkyrka
en sällsynt dyrbar altarprydnad af ebenholts och silfver,
hvilken numera jämte hans präktiga grafvård hör till kyrkans
främsta sevärdheter. Till adeln hörde slutligen också de
nyinflyttade kapitalisterna och främst bland dem Louis De Geer.
Sålunda blef det frälset allena och inom det de gamla
magnatsläkterna, högadeln, som vid kronans behof kunde erbjuda
kontanta penningar1 och alltså köpte eller pantade till sig
gods och räntor. När statens inkomster i följd af hela
hushållningssättet alltmer sinade ut, satt högadeln med större
rikedomar än någonsin förr eller senare. Penningens makt
och släkternas gamla anseende tillförsäkrade de högadliga de
förnämsta posterna inom förvaltningen och därmed ett
varaktigt inflytande. Adelsväldet syntes orubbligt.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
