- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
439

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gellivare ocii jokkmokks lappar.

439

2. Lule Lappmark, v. p. 327 qvadr. mil, omfattar Gellivare och
Jokkmokks socknar.

a) Gellivare första kyrka bygdes kring 1745; är 1650 kapell vid
Na-briluokt; blef strax från början eget pastorat under Högström, som
omvändt folket. Socknen innehåller 1,285 Lappar, hvaraf 61 skattande, och
fördelas i Norr- och Sör-kaitom byar; den förra har 33, den senare
(under-afdelad i Kaskatjerro och Teusavuobme stammar) har 59 familjer.
Norr-kaitoms Lappar Hytta mellan Kaitom och Kalas elfvar, Sör-kaitoms
mellan först nämda och Stora Lule elf med tillhörande sjöar, från
riks-gränsen till sträckningen från Ivalas och Kaitoms elfs samiuanflöden,
öfver Gellivare ned till berget Ananas vid Stora Lule elf.
Norr-kai-toin har sina vår- och höst-visten vid Killingi och Sommavaara,
Sör-kaitom sina i Teusavuobme, Ritili, m. m. Blott någre Gellivare-lappar
Hytta nu mera öfver till Norge, de fleste uppe hålla sig på fjällen vid
riksgränscn; do som flytta (år 1865 omkring 14 familjer) gå till
Tys-fjordcn. — I södra delen af socknen finnes en hop Skogs-lappar; de
räknades fordom till en särskild by: Vuolle-sita (ncderbyn) eller
Sjokks-jokks by, Bom hade Lappar på båda sidor Lule elf och nu räknas till
Jokkmokks socken. Desse Skogs-lappar bo kring Nattavarc, hafva sina
renar i granskapet af den fasta bostaden och lefva som nybyggare.
Från dom härstamma i allmänhet nybyggarne kring Båne och
Stor-Lule elfvar.

l>) Jokkmokks (Krok-bäck) första kyrka bygd 1607 (?), sista 1753.
kvikkjokk är annex, kapellet af 1671. Af socknens 648 Lappar (57
skatte-lappar) är största delen Fjäll-lappar, andra Skogs-lappar och några
lå äfven Fiskare-lappar. Do indelas i 4 byar: Jokkmokk,
Tuorpen-jaurc, Sirkasluokt och Sjokksjokk. Tuorpen och Sirkasluokt hafva
alltid företrädesvis varit Fjäll-lappar, de två andra Skogs-lappar; mon
nu finnas bland de sist nämda äfven flere Fjäll-lappar, ehuru de icke
"vandra upp till Kölen utan vända längre ned. — Sirkas hafva sina vår
°ch höst-visten på Ultivis och Njuonjcs samt vandra mellan södra
stranden af Stora Lule elf och Rapa-dalen. — Tuorpen-stammen har
vår-°ch höst-visten i Kabbla-tuoddar oeh Qvikkjokk-bergen samt vandrar
mellan Kapa- och Lilla Lule elfvar. — Jokkmokks Lappar hafva
höst-°ch vår-viston på Nuort-Valli och vandra mellan gränsen till Pite
Lappmark ät söder, Karats (Perl-elfven) åt norr, till närheten af Sulitälma.
Vandrings-tiderna äro de förut nämda. En del af Lapparne går till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free