Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. C. Skriftspråket har i större omfång efterbildat utländskt skriftspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skri, städse, och dessutom flera »formord», om
hvilka vi strax skola tala utförligare.
Så mycket ymnigare representerade bland de
lånade skriftspråksorden äro sammansatta och
afledda ord, företrädesvis af mer eller mindre abstrakt
betydelse. Se här några sammansatta verb, tagna
nästan på slump! Motse (t. ex. svar), tillställa
(någon en skrifvelse), (det) framgår (att), frånkänna,
tillerkänna, tilldela, meddela [i flera användningar],
frånträda (en befattning), iakttaga, uraktlåta, tillfoga.
Särskildt anmärkningsvärdt är, att många verb
(eller af verb afledda nomina) med de tyska
förstafvelserna an-, be-, bi-, ent-, er-, fort-, för- (= det
tyska ver-), hän-, här-, under- och veder- ej kunnat
intränga i det lediga samtalsspråket. Sådana äro
t. ex. anfordra(n), angränsa, anmana, anrycka,
beediga, befoga, befullmäktiga, bemäld, benämna;
bifoga, bilägga, bispringa, bistå, biträda, bivista,
entlediga; ernå; fortkomst, fortlöpande, fortskaffa;
förgäta, förhindra, förhålla sig, (det) förljudes (att),
förminska, föröka; hängifva sig, hänskjuta, hänsyfta,
häntyda, hänvisa; härflyta, härleda; underblåsa,
undergå, underkasta, underlåta, underställa;
vederfaras, vederfås, vedersakare, vedertaga. Likartade äro
adverbet förgäfves, substantiven gelike, underpant,
vedermöda, vedernamn, adjektivet vedervärdig m. fl.
Efterbildningar af sammansatta tyska verb äro,
som bekant, mycket vanliga i vårt skriftspråk; och ett
af de drag, som skarpast skilja vår normalprosa
från vårt umgängestal, är just den förras sed att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
