Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
41
Var hans mundering, sådan just som natten
Hans skepnad såg, från vristen upp till hatten.
21.
»Nåväl, Ben Bunting?» ropte Torquil (då
Vår man i sigte kom) — »hvad kan stå på?«
»Åh,» svarte Ben, »det spörjs nog ofördröjligt;
Ett segel syns derute.» — »Segel? Men
Du tar visst miste? Det är aldrig möjligt;
Jag har ej sett en flik af segel än.» —
»Åh, icke varsnas skutan här i trakten,
Men väl från backen, der jag nyss haft vakten
Och såg det svarta skråfvet.» — »Säg mig hvar
Hon låg i qväll, och om hon ankrat har?» —
»Åh, hon höll ner mot kusten oafbrutet
Till dess att vinden mojnade på slutet.» —
»Och hennes flagg?»— »I brist på tub, jag såg
Ej mera än ett satans misstänkt tråg.» —
»Bevärad?» — »Åh, det torde kanske hända,
Och bäst är: ror i lä och klart att vända!» —
»Och klart att vända? Gäller jagten oss
Så vore det en skam att icke slåss
Och stupa på sin post, ifall de landa.» —
»Topp! det är Ben fullkomligt enahanda.» —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
