Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Ytterligare om miss Ofelias erfarenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
af handen öfver ögonen; »men hur det är, fruktar jag, att
jag ej går i land dermed.»
»Jag ville kunna hjelpa dig, Tom; jag har börjat lära
mig att skrifva. Förra sommaren kunde jag skrifva alla
bokstäfverna, men jag är rädd, jag glömt dem nu.»
Och Eva lade sitt lilla guldlockiga hufvud tätt intill
Töms, och man började allvarligt öfverlägga, hur saken
skulle utföras. Båda voro lika ifriga och i det hela lika
okunniga; men efter åtskillig fundering och rådplägning om
hvarje ord började verkligen, såsom de tyckte, deras verk
att se ut som ett slags skrift.
»Ja, onkel Tom, det här börjar taga sig riktigt bra ut»,
sade Eva och såg förnöjd på sitt verk. »Så glad din hustru
skall bli, och de små barnen se’n! O, det är skamligt, att
de någonsin togo dig bort från dem! Jag tänker be pappa
att låta dig någon gång komma tillbaka.»
»Min missis sade, hon skulle skicka ned pengar för
mig, så snart hon kunde få tillsammans så mycket», sade
Tom. »Och jag hoppas hon skall göra det. Unge mas’r
George lofvade komma efter mig, och gaf mig den här
dollarn till ett minne*, och Tom tog fram det dyrbara
myntet, som ban bar gömdt under kläderna.
»Ah, då kommer han helt säkert!» sade Eva. »Jag är
så glad deråt!»
»Och nu ville jag skicka af ett bref, ser ni, för att
låta dem veta, hvar jag är, och för att säga Chloe, att jag
har det bra; ty hon kände det så svårt, stackars själ!»
»Nå,, jag må säga, Tom!» sade S:t Clare, som i samma
ögonblick kom in genom dörren.
Tom och Eva sprutto till.
»Hvad ha’n I för er?» sade S:t Clare, gick fram och
fick se taflan.
»Jo, det är ett bref från Tom. Jag hjelper honom att
skrifva det», sade Eva; »ser det ej bra ut?»
»Icke för att jag vill göra någon af er ledsen», sade
S:t Clare, »men nog tror jag, Tom, det är bäst jag skrifver
brefvet åt dig. Jag skall göra det, då jag kommer hem
•efter åkningen.»
»Det är mycket vigtigt, att ban skrifver», sade Eva,
»ty hans missis vill skicka pengar att köpa honom tillbaka,
ser du, pappa; han säger mig, att de lofvat honom det.»
S:t Clare tänkte inom sig, att det troligen var ett af
dessa löften, som välvilliga husbönder alltid bruka ge sina
tjenare, för att lugna dem under deras förskräckelse, då de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
