- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
805

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Varppai.
805
Värga.
Värgasuttet, v. fad. (värgasuvvat) pave
facere, ffrcemme, fætte Skrcek i (= arga-
Luttet; jfr. baldatet, gavdnj ästet).
Värgasuvvat, -åuvam, v. n, (=> ärgasuv
vat) pavefieri, pavore corripi, blive strcemt,
faa Skrcek, Rcedfel i sig (iscer om Renen);
värgahum cl. värgasuvvam ællo, en op
ffræmt Hjord.
Vergebet, v. a. ingrediendo terrere, fare los
paa og ffræmme; bæna vargehi saveaid.
Värgetallat 1. -taddat, -talarn, -tadarn, v.
fr. (värgetet) gjentagenbe true med Angreb,
mcd at stange til; dat sarves kne varge
tallat olbmuid, den Okseren pleier at ville
stange til Folk.
Värgetet, v. a. accurrere et cornibus petere,
true med at ville stange til, komme sårende
for at stpde til med tornene.
Vargga, varga, s. (dial.) lupus, Uly.
Varggot, vargom, v. n. ulidare, hyle, tube.
Vari, adv. H’v. — vahri.
Varjagas, -gaga, 5. Varangricus, En, som bor
i Varanger.
Varjagvuodna, s. sinus Varangricus, Var
angerfjord.
Varjaladdat, -ladam, v. fr. (varjalet) ofte
bevare, beffjærme.
Varjalämus, -lebmusa, s. (varslet) noget at
bestjcerme, noget, forn stal beskjcermes.
Varjalattet, v. fad. (varjalet) labe bevare,
beffjærme.
Varslet, v. a. conservare, tueri, bevare, be
ffjærme, vcerge, forsvare; ibmel varjalifci
du buok bahast, Gud bevare drg fra alt
Ondt; varjalet jecas duolvadkættajenmail
mest, lac. 1, 27; varjalet din buok jorra
lusast, lud. 24; gistain varjalet muodoid,
bestjcerme Anfigtet med Handfken; varjalet
jesas oudemus buöremus værjoin, forsvare
sig med det ftrste det bedste Vaaben (jfr.
suogjalet).
Varjalkættai, 1) car. verb. (varjalet) uden at
bestjcerme, bevare. 2) adj. vedf. -kættes,
übeffjærmet, forsvarslM.
Varjairaættom 1. -mættos, ach. (vablet)
som ei kan beskjcermes.
Varjalus, -lusa, s. (varjalet) defensio, tutela,
Forsvar, ©effjærmelfe, Varetcegt.
Varjalægje, s. pers. (varjalet) Beskjcermer;
varjalægje vuoigna, Skutsaand.
Varjes, s. Sv. — rares.
Värjja, varja, s. (dial.) lupus, Ulv.
Varjo, s. Sy. — værjo.
Varjo, s. 1) — garvvo. 2) Losrip paa Saab
(== skvæt-ripo).
Varjotet, v. a. Kn. armare, beucebne.
Varkka 1. varkke, varka, varke, s. =vankka.
Varkok, adj. Sy. providus, industrius, qiiae
stuosus, som har Omtanke, erhvervsom.
Varkot, v. a. Sv. acqiiirere, erlerne, for-
Me 77
Varlagges, -lagga, s. pullus lutrae nondum
A««)« egressus annum, en Dbberunge,
endnu ikke et Aar gammel.
Varme», interj, eheu, pro dolor, vas/ at, oh,
Gud bebre! voi vannes, go nu dakkim!
Ak, at jeg gjorde saa!
Varnotesvuotta, -vuoda, 5. (varnotæbme)
miseria, Elendighed.
Varnotuttet, v. fad. (varnotuvvat) gjøre
elendig.
Varnotuvvat, -tuvara, v. subj. (varnotæbme)
blive elendig.
Varnotæbme, -tærne, adj. vedf. -te», mi
serandus, miserabüis, elendig; mi lesp
varnotämmusak buok olbmui gaskast, 1
Cor. 15, 19.
Varo, s. Sy. merx, Vare.
Varodet, v. a. (dial.) admonere, advare.
Varogas, adj. (vara) cautus, circumspedus,
agtfom, varsom, forfigtig.
Varogasat, adv. (varogas) varsomt, forsigtigt.
Varogasvuotta, -vuoda, s. (varogas) Agt
somhed, Varsomhed. Forsigtiuihed.
Varok 1. vahrok, adj. Sy. — varogas.
Varotakkés, -takkas, ach. (varotet) som er
flink til at iagttage, mistænlfom. -takkés
vuotta, s. id.
Varotatte, adj. (varotattet) forn lader sig
vogte, bevare, som lader sig flutte, iagttage.
Varotattet, v. fad. (varotet) 1) lade vogte.
2) labe fig uogte, lunne vogtes, iagttages.
Varotet, v. a. custodire, cavere, conjicere,
indkare, tage i Agt, flutte, gjøre sig For
modning om; fillitusain ja værre-ustebin
jecas varotet, vogte fig for Forforelfe og
falffe Venner; varot jecad, amad gåccåt!
Vogt dig, at bu ikke falber! dast mon varo
tam, åtte i son boade, beraf flutter jeg, at
han ikke kommer.
Varotus, -tusa, 5. (varotet) lagttagelfe, For
modning; varotusaid sardnot, komme med
g-ormobninger; nanosmættom varotusak,
lose Formodninger; varotusai mielde dub
mit, bpmme efter Indicier.
Varpal, varppai, s. dolum, TMde.
Varpetæbme, -tærne, adj. vedf. -tes, (varppe)
som ingen Varp eller Notdragningsvlads har.
Varppa, varpa, s. 1) Losrip paa Saab ( —
skvæt-ripo, cacce-ripo). 2) — farffo. 3)
Varppai, ach. vedf. -ppaz, (vai-ppe) som har
mange Varp eller Steder, hvor man kan
drage Not.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0871.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free