Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Affläkta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
AFF
AFF
AFFLAKTA, v. a. i. Bortfläkta från ytan af
något. — Afv. Fläkta af.
AFFLÄNGA, v. a. 2. Bortrycka stora, långa,
jemna stycken ifrån ytan af något. — Afv.
Flänga af. — Afflängande, n. 4. o. Af fl
äng-ning, f. 2.
ÄFFLÖD4, v. n. 4. Flöda bort ifrån en rymd,
ett ställe. — Afv. Flöda åf.
AFFNASA, v. a. 4. Borttaga fnasct ifrån
något. — Äfv. Fnasa af.
AFFORA, v. a. i. (fig. fam.) Visa från sig,
bortköra, göra sig af med. A. någon med ovelt.
Äfv. Fora af. — Syn. Se Affärda.
AFFORDRA, v. a. 4. Fordra, alt någon
af-lemnar en sak. A. en person betalning för
emotlagna varor. — Af for dr an, f. sing.
in-def. Af fordrande, n. 4. o. Affordring, f. 2.
AFFORMA, v. a. i. 4) Taga aflryck af en
hård kropp i ett mjukt ämne. A. modeller i
vax, i gips, i g julsand, i lera. — 2) Af ett
mjukt ämne, isynnerhet lera eller gips, bilda
modellen till ett konstverk. — Äfven, men mindre
brukligt, Forma åf. — Afformande, n. 4.
AFFORMNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
afformar. — 2) Sjelfva det alTormade.
AFFORSA, v. n. 4. Forsande afllyta. — Äfv.
Forsa åf. — Af for sande, n. 4.
AFFORSLA, v. a. 4. Genom forsling bortföra.
— Afv. Forsla åf. — Syn. Se Sända. —
Af-forslan de, n. 4. o. Afforsling, f. 2.
AFFRAKTA, v. a. 4. (föga brukl.) Genom
fraktning bortföra. — Affraktande, n. 4. o.
Af fr aktning, f. 2.
AFFRYSA, v. n. 3. (böjes som Frysa)
Förstöras af frost. Säges om plantväxter.
Potatis-kålen har affrusit. — Affrysande, n. 4.
AFFRATÄ, v. a. 2. 4) Genom frätning
af-lossa, borttaga. — 2) Fräta något så, at^ det går
af. — Äfv. Fräta af. — Affrätande, n. 4. ,
AFFRÖA SIG, v. r. 4. Släppa frön ifrån sig.
— Äfv. Fröa af sig. — Affröande, n. 4.
AFFUKTA, v. a. 4. Fullända fuktningen af
något. — Af fuktande, n. 4. o. Affuktning,
f. 2.
AFFYRA, v. a. 4. (om eldvapen) Se
Afbrän-na, 4. — Äfv. Fyra åf. — Syn. Se Afskjula.
— Af fyrande, n. 4. o. Affyring, f. 2.
AFFÄNGA, v. a. 4. 4) (föga brukl.) Fånga,
borttaga något ifrån någon. — 2) (jäg.) Uppskära
halspulsådern på djur.
ÄFFÄLLA, v. a. 2. Nedfalla något ifrån ett
föremål. A. qvistar af träden. — Äfv. Fälla af.
— Affällande, n. 4. o. Af fällning, f. 2.
AFFÄLLIG, a. 2. Som affallit ifrån troslära,
system, parti eller Øfverhet. A. ifrån lulherska
läran. A-a undersåler.
AFFÄLLIGHET, f. 3. 4) Benägenhet att göra
affall (bem. 2 o. 3). — 2) Affall. — 3) Tillstånd,
då man är affällig.
AFFÄLLING, m. 2. En, som affallit ifrån
troslära, system, parti. — Syn. Affallen, Aposlat,
Renegat. — Brukas äfv. stundom i mening af
affål-lig undersåte.
AFFÄR, -ä’r, m. 3. 4) Göromål, uträttning,
angelägenhet i allmänna lifvet, då man har att
uppgöra något med andra, helst då det kan blifva
föremål för juridisk eller moralisk granskning.
Ja g har en vigtig a. att uppgöra. Hafva
a-er med någon. Sköta sina egna, andras
a-er. En kinkig, smutsig, farlig a. — Syn.
Se Göromål. — 2) Handelsföretag, afslulning,
uppgörning rörande köp eller försäljning af varor.
En vinslgifvande a. Hafva vidsträckta a-er.
Draga sig ifrån a-erna. — 3) (i plur.)
Förmö-genhetsvilkor. Hans a-er äro goda, dåliga, stå
på goda, klena folier. — 4) Händelse. Én
ledsam a. — 3) (milit.) Träffning. — 6) (fig.) Göra
a., mycken a. af någon eller något, anse vigtig,
betydande, lägga vigt på.
AFFÄRD, c. 3. 4) Afresa (ridande, åkande
eller till sjös; ej till fots). Ordet brukas i mera
högtidlig stil. — 2) (fig.) Död, dödssätt. — 3)
(skämtv. o. fam.) Få en snöplig a., afvisas på
ett snöpligt sätt.
AFFÄRDA. v. a. 4. 4) Afsända någon på väg
till en ort, i ett vigtigt ärende, sedan man försett
honom med nödiga dokumenter, bref, depescher,
o. s. v. A. elt sändebud, en kurir. Ordet kan
ej väl brukas om ett bud, som endast medför
muntliga helsningar eller uppdrag. I embetsstil
brukas äfv. A. bref, skrifvclser, o. s. v. — Syn.
Se Sända. — 2) (fig. i föraktlig mening) Afvisa,
bortvisa, alTora. Han blef a-d med det besked,
all . . . Han kom till mig och var ovettig,
men jag a-dc honom snart. — 3) (fig.) Göra
färdig, sluta. A. elt arbete. — 4) (fig.) Döda.
Efter en lång strid a-ade han ändlligcn sin
fiende med en stöl tvärs igenom lifvet. — 3)
(fig.) Segrande vederlägga. A. någon med elt
grundligt svar. A. ens argumenter med
segrande skäl. — Af färdande, n. 4.
AFFÄRGA, v. a. 4. (mindre brukl.) Fullända
fårgningen af något. A. elt tyg. — V. n. (mindre
brukl.) Färga af sig. — Af färgande, n. 4. o.
Affärgxtinx, f. 2.
AFFÄR JA, v. a. 4. På färja bortföra. —
Affärjgnde, n. 4.
AFFÄRSBREF, n. 3. Bref, som handlar om
enskilta affärer.
AFFÄRSBYRA, m. 3. Inrättning för
ombesörjande af andras angelägenheter, såsom
rättegångars utförande, afsiutande af egendomsköp,
skriftliga.handlingars uppsättande, o. s. v.
AFFÄRSKARL, m. 2. 4) En, som har
många affärer att sköta. — 2) En, som är öfvad i
affärers skötande.
AFFÄRSKÄNNEDOM, m. 2. sing.
Erfarenhet i enskilta affärers skötande.
AFFÄRSMAN, m. 3. pl. — män. 4) Se
Affär skarl. — 2) En, som har en annan persom
affärer om hand (homme d’affaires). Herr K. är
grefvinnans q.
AFFÄRSVÄG, m. 2. Brukas blott i det
ad-verbiala uttrycket: l a., i fråga om, i afseende
på affärer.
AFFÖDA, f. 1. sing. Afkomlingar af
menni-skor eller djur. Nyttjas numera sällan om
men-niskor, och då vanligtvis i föraktlig bemärkelse,
(fig.) Huggormars a., ondskefullt slägte. — Syn.
Se Afkomma.
AFFÖLJA, v. n. 2. (i affärsstil) Förekommer
i föråldrade talesättet: Låfa a., öfversända,
öfver-styra, t. ex.: låta en summa a. till någon. —
Af följ ande, n. 4. (föråldr.)
AFFÖRA, v. a. 2. 4) Föra bort. A. de
sårade från stridsfältet. A. fångar lill en
fästning. — 2) (i räkenskapsväg) Såsom inbetald
uppteckna en summa, införa i Credit. — 3) (milit.)
A. ur rullorna, utesluta någon ifrån krigstjensten
utan formligt afsked. — 4) (läk.) Genom dertill
egnade medel rensa magen ifrån (stockade,
osunda, osmälta ämnen, o. s. v.) Genom laxaliv a.
kruditetcr ur magen. Brukas ofta absolut, t. ex.:
AtC a. är bästa medlet i denna sjukdom. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
