Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Allvetenhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
ALL
ALT
ALLVETENHET, f. 3. sing. Kännedom,
kunskap om ’allt. Guds a., den Guds egenskap,
hvarigenom lian känner allt, icke allenast hvad som
händt, händer och skall hända, utan ock hvad som
möjligen kunnat ske.
ALLVIS, a. 2. Alltid och i allting vis, vis i
högsta bemärkelse. — Brukas egentligen endast
om Gud, men i inskränkt mening äfven om
mcn-niskor. — Defmitct Den Allvise begagnas ofta
liktydigt med Gud.
ALLVISHET, f. 3. sing. Egenskapen att vara
allvis. Guds a.
.ALLVIST. adv. På ett allvist sätt.
ALM, f. 2. Allmänt bekant, vildt växande
trädslag, af klassen Skärmblommige.
ALMANACK, ållmanåck, f. 1. En liten till
allmänt bruk utgiften kalender, innehållande
förteckning på årets månader, veckor och dagar,
jem-te utsättande af helg- och högtidsdagar, namnen
för dagarna, månskiften, solens upp- och nedgång,
sol- och månförmörkelscr, väderleksobscrvationer,
m. m.
ALMOSA, ållmösa, f. 4. Gåfva åt fattiga,
åt tiggare. — Syn. Nådegåfva. [Allmosa.)
ALMOSEHJON, n. 6. En, som lefvcr af
al-mosor; fattighjon, tiggare. [Allm–.j
ALN, f. 2. i) Längdmått, som håller 4
qvar-ler eller 24 verktum. — 2) Verktyg af cn alns
längd, som nyttjas till längders mätning. — Ss.
A-måll, A-mälning, A-shög, A-sbred, A-slång.
ALNA, v. a. 4. (föga brukl.) A. elL A. upp,
uppmäta i alnar.
ALNGODS, n. 3. sing. Handelsvara, som
säl-jes alnvis.
ALNJUSTERARE, ålnschysstérare. m. 5.
Edsvuren tjensteman, som justerar alnmått.
ALNMÅTT, n. 5. Se Aln, 2.
ALNTAL, n. 5. Antal af alnar.
ALNTALS, ALNVIS, adv. Efter uppmätning
eller räkning i alnar. Sälja a
ALOE, m. sing. 4) (bot.) a) Afrikansk växt,
af klassen Liljeblommige. — b} Hundraårig 4.
eller Agave, mexikansk växt, med styfva, taggiga
blad, och 12 till 18 alnar hög, praktfull
blomstängel. — 2) (farm.) Den bittra intorkade saften af
den afrikanska Aloen.
ALPARI, allpåri, adv. Italienskt ord, som
betyder: lika, och nyttjas egentligen som handelsterm,
om vexelkursen, när tvenne myntsorter båda svara
jeml emot.hvarandra, efter myntfoten.
ALPBÅLTE, n. 4. (gcol.) Trakten emellan
trädgränsen och den eviga snön på Alper.
ALPER, m. pl. *3. Höga bergskedjor, Qällar.
Brukas endast om sådana, som gå uppom
snöregionen, och hvilkas spetsar alltid äro bctäckla med
is och snö. I definit form och ursprungligen
menas dermed nästan alltid bergstrakterna mellan
Italien, Frankrike och Tyskland. Hannibal och
Napoleon förde sina härar öfver Alperna, l
Danmark finnas inga Alper, men väl i Sverige
och Norge. — Ss. Alpherde. Alptrakt,
Alpländer. Alpregion, Alpluft, m. fl.
ALPFLORA, f. 4. Sarnteliga de växter, som
trifvas i det så kallade Alpbältet,* se d. o.
ALPGET, f. 3. (nat. hist.) En antilop-arl, som
träffas på Alperna, Pyrencerna samt i vestra Asien.
På tyska Gemse.
ÄLPHABET, m. fl., se Alfabet, m. fl.
M.PHYDDA, f. 1. Ilydda i en alptrakt, der en
herde bor, under den tid, då hans hjord betar i
trakten, och der han tillverkar ost. smör. o. s. v.
Svarande mot våra Säter i Norrland.
ALPISK, a. 2. (mindre brukl.) Som tillhör
eller har afseende på Alper eller fjällar. A.
växt, ört.
ALPPASS, n. 5. Benämning på de lägsta
ställena af hufvudryggen i Alpkedjor, och der man
lättast kan komma öfver dern.
ALPVÄXT, ALPÖRT, f. 3. Växt, ört, som
endast träffas i alptrakter.
ALRA, se Allra.
ALROT, f. 3. pl. — roller. 4) Rot af alträdet,
som af snickare begagnas till inläggning. — 2)
(bot.) En ört, äfven kallad: Hönsbär, Smörbär, m. m.
ÅLRUN, f. 3. (bot.) Ört af Mandragoraslägtet,
af hvars rot fordom gjordes mcnniskolika bilder,
som troddes äga inånga lyckobringande egenskaper.
ALRUNA, ålrüna, f. 4. (nord, myt.) Åldsta
namnet på Friggs prestinnor, som undcrhöllo den
oförgängliga elden, voro profetissor och uttalade
gudasvaren. Kallades sedan Horgabrudar.
ALS, se Alls.
ALSHERJARTING, n. 6. Den urgamla
folkförsamling, som hvarje år ägde rum i Upsala. vid
midvintern eller början af Februari, då de stora
offren höllos, med hvilka äfven en stor
köpstämma eller marknad var förenad. Kallades äfven:
Ting alra Svia, då det inskränkte sig endast till
Svearna.
ALS1KEVÄPL1NG, ALSIKEKLÖFVER, m. 2.
sing. (bot.) Mellanart emellan röd- och
hvitklöf-vern, som har sitt namn deraf, att den försl
upptäcktes i Alsike socken nära Upsala.
ALSMÄKTIG, se Allsmäklig.
ALSTER, m. 2. sing. (bot.) Buskväxl, som
träffas i södra Sverige. Kallas äfven Spelbom,
Benved, Käringtand.
ALSTER, n. 5. 1) (egcntl.) Hvad som af
jorden frambringas. Brukas isynnerhet om växtrikets
produkter, äfven stundom om mineralier, men
aldrig om djur. Naturens, jordens a. — Syn.
Produkt. — 2) (i utsträckt mening) Hvad som af
mcnniskor frambringas, genom arbete, konst eller
snille. Konstens, näringsflitens, jordbrukets a.
Delta nya a. af hans snille cmollogs med
förtjusning.
ALSTRA, v. a. 4. 4) Frambringa. Brukas i
egentlig mening om jorden, men i utsträckt äfven
orn snille, konst och arbete. Allt, hvad jorden
a-r. Konsten har aldrig a-t någonting
skönare. — Syn. Frambringa, Producera. — 2) (fig.,
i allm.) Förorsaka, gifva anledning till. Skämd
luft a-r sjukdomar. En dålig regering a-r
missnöje. — Alstras, v. d. i. Växa,
uppkomma. Frukterna a-as ånyo.
ALSTRANDE, n. 4. Handlingen, då något
alstrar eller alstras.
ALSTRING, f. 2. Sc Alstrande, n. o. Alster.
— Ss. A-sförmåga, A-skraft.
ALSVÅLDIG, se Allsvåldig.
ALT, se Allt.
ALT, m. 3. 4) Den djupare barn- eller
qvin-noröstcn; andra sång- ell. musikstämman. Äfven
Altröst, Altstämma. — 2) Det parti af noterna till
ett sångstycke, som är satt för Altrösten. Äfven
Altstämma. — 3) Musikinstrument, som beledsagar
ett annat och motsvarar Altstämman i sången, t.
ex. Allviol, Allflöjl. — 4) Sc Allsträng. — 3)
Person, som sjunger Altstämman. Äfven
Altsångare, Ältsångerska.
ALTAN, alltån, m. 3. 1) Plan på ett tak,
vanligtvis försedd med ledstänger eller balustrad,
der man kan njuta frisk luft och cn
vidsträckt ulsigt. Är stundom öfverbyggd i form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
