- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
62

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Alunlag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

ALU

AMF

ALUNLAG, m. 2. sing. (färgk. o. garf.) Lag,
hvari alun blifvit upplöst.

ALUNLÖSNING, f. 2. Vätska, hvaruti alun
blifvit upplöst.

ALUNMJÖL, n. 5. Små alunkristaller, sorn
fällas vid aluntillvcrkning.

ALUNPANNA, f. i. Stor panna, hvaruti
alun-jorden genom sjudning afsätter renad alun.

ALUNSKIFFER, n. 5. (mineral.) Alunhaltig
lerskiffer.

ALUNSOCKER, n. 5. Medel, tillredt af alun
med blyhvitl, vitriol, ägghvita och rosenvatten,
och som brukas vid Ögoninllammation eller såsom
skönhetsmedel.

ALUNSTEN, m. 2. Naturlig alun, bestående
af lerjord, kiselsyra, svafvelsyra, kali och vatten,
jemte några jordaktiga delar. Häraf bcredes den
romerska alunen.

ALUNVATTEN, tu 5. Vatten, hvari alun
blifvit upplöst.

ALVAR, m. 11., se Allvar, m. fl.

ALV ARST EN, se Alfvarslen.

AMALGAM, amallgam, eller AMALGAMA,
amållgarna, n. 3. (tekn.) 1) Blandning af
qvicksilf-vcr med metaller, särdeles guld och silfver,
utgörande en mer eller mindre lättflytande, stundom
fast, kristallinisk eller smörlik massa, som
användes isynnerhet till förgyllning och försilfring. —
2) (lig.) Blandning af olikartade beståndsdelar,
ämnen, idéer, ting, som icke kunna ingå en
innerlig förening, utan blott mekaniskt eller
tillfälligtvis äro hopblandade. Englands och Irlands
förening är bloll ell a.

AMALGAMERA, v. a. 4. 4) (tekn.) Blända
qvicksilfvcr med en annan metall. — 2) (fig.)
Förena två olikartade ting. A. nya idéer ined
gamla. — Amalgamer ande, n. 4.

AMALGAMERING, f. 2. 4) Handlingen, då
man amalgamerar. — 2) Se Amalgam. x

AMANG, m. 3. (franska ordet A man t) Älskare.
Ordet brukas blott i dålig bemärkelse.

AMANUENS,–––––-änns, m. 3. 4) (urspr.)
Slaf, hos Romarnc, som biträdde sin herre med
skrifning. — 2) (nu) Lägre tjensteman i allmänna
verk, merendels anställd för renskrifning.

AMARANT, –rånnt, f. 3. 4) (bot.)
Prydnadsväxt i trädgårdar, med vackra röda,
kalkon-snabelformiga fröhängen, som alltid behålla sin
färg. — 2) Ledamot af Amaranterorden.

AMARANTERORDEN, m. 2. sing. 4) Orden,
stiftad af drottning Kristina, men som upphörde,
då hon blef katolik. — 2) (nu) Ordenssällskap,
hvars föremal är dans och andra sällskapsnöjen.

AMARANTFÄRGAD, AMARANTRÖD, a. 2.
Till färgen lik amaranten, xiolcttröd.

AMARYLLIS, –ry II -, f. 3. pl. — ryller.
(bot.) Krukväxt ifrån Sydamerika, med välluktande,
purpurröd blomma.

AMASON ell. AMAZON, —sön, f. 3. 4) (myt.)
Benämning på krigiska qvinnor i forntiden, som
bodde vid Kaukasus och bildade ordentliga
samhällen. — 2) (fig.) Groflemmadt, karlavulet
fruntimmer. — Syn.. Sköldmö.

AMASONDRÄGT, f. 3. 4) Drägt, som
Ama-sonerna fordom buro. — 2) Fruntimmersdrägt,
som har någon likhet med Amasonemas fordna.

AMASONKLÄDNING, f. 2. Ett slags
ridkläd-ning för fruntimmer.

AMATÖR, –ö’r, m. 3. 4)Konstälskare,konstvän.
— 2) (uti inskränktare mening) Tonkonstnär, som
biträder vid konserter, utan att göra anspråk på
mästerskap och utan att vara anställd vid något kapell.

AMB, m. 3. 4) Två nummer i lotteri. Sälla
in, göra insats, spela på a. — 2) Vinst genom
två nummers utkommande vid lotteridragning. Få,
vinna en a. Tio a-cr kommo ut.

AMBASSAD, ammbassåd, m. 3. Beskickning
af högsta rang ifrån ett lands regering till ett
annat lands.

AMBASSADÖR, m. 3. Sändebud af högsta
rang ifrån ett lands regering till ett. annat lands.

AMBITION, –tschön, f. 3. 4) Ärelystnad.—
2) Egenskapen att vara mån om sin heder och sitt
rykte, stolthet.

AMBITIONERA, ammbittschoncra. v. a. 4.
Eftersträfva såsom något hedrande; sälta heder i.
— Ambilionerandc, n. 4. (föga brukl.)

AMBITIÖS, ammbittschös, a. 2. Ärelysten,
mån om sin heder och sitt rykte.

AMBRA, åmmbra, f. 4. I allmänhet grått,
mindre ofla svart och hvitt, välluktande ämne,
som uppfiskas i större och mindre stycken ur
hafvct vid kusterna af de sy dasiat iska länderna,
och nyttjas i allmänhet till rökelse. — Gul
Am-bra är detsamma som Bernsten. — Ss. A-doft,
A-doftande, m. fl.

AMBRAOLJA, f. 1. Gul, välluktande olja,
erhållen genom destillation af arnbra.

AMBROSIA, f. 4. 4) (myt.) De olympiske
gudarncs spis. — 2) (fig.) Utmärkt läcker och
välsmakande mat. Gudaniat, gudaspis.

AMBROSIANSK, a. 2. A-a lofsången,
psalmen Te Deum laudamus eller »O Gud! vi lofve dig».

AMBULATORISK, a. 2. Kringvandrande, som
flyttas eller flyttar ifrån ena orten till en annan; som
ej har varaktig stad. X skola. A. skolmästare.

AMBULT, åmmbullt, m. 3. o. .*5. (föråldr.) Städ.

AMELERA, v. a. 4. Handtverkstcrm,
uppkommen genom ett förvändt uttal af Emaljera;
se d. o.

AMEN! Int. Hebreiskt ord, som betyder: ske
alltså! eller: det är visserligen sant; förekommer
i bibeln såsom slutord vid välsignelser eller
förbannelser, böner, löften, eder, o. s. v.; brukas nu
såsom slutord i böner, predikningar och andeliga
tal. Prcslen säger alltid a., när han slutar
sin predikan. (Ordspråksvis) Det är säkert,
som a. i kyrkan. (Fig.) Säga a. till något,
bekräfta, bestyrka, samtycka till något.

AMENDEMENT, amångdemång, n. 3. Tillägg
ell. ändring vid anföranden eller lagförslag. Ordet
brukas i den publicistiska stilen.

AMETIST, — — tisst, m. 3. Violblå ädelsten,
som håller qvarts med manganoxid. — Sa.
A-färg, -färgad, -blå. [Ämethist, Amethyst.]

ÄMETISTSAFIR, –tisstsaHr, m. 3. Violett
rubin.

AMFIBIE, ammAbie, m. 3. 4) Djur, som kan
lefva både i vatten och på land. — 2) (lig.)
Flyktig, föränderlig, tvetydig person, utan hållning
och karakter, eller med ombytliga lefnadsvanor.
[Amph––-.)

AMF1BISK, a. 2. 4) Som lcfver både i vatten
och på land. — 2) (fig.) Flyktig, omby (lig,
tvetydig. [Amph - -.]

AMFIBOL, ammlibå’1, m. 3. Ett slags
mineral, tillhörande de lerjordsfria silikaterna ulan
matten. [Amph–.]

AMFiTEATER, ammfiteåtr, m. 2. pl. — alrar.
4) (rom. ant.) Byggnad i oval form, inneslutande
en skådebana, der föktarspel och djurfåktningar
gåfvos, samt försedd med flera rundl omkring
löpande och lrappvis öfver hvarandra upphöjda
säten för åskådarne. — 2) (nu) Upphöjd plats för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free