Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Basbasun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
BAS
BAS
BASBASUN, båsbasun, m. 3. Ett slags
basun, hvars toner ligga i den djupa kontra-oktaven.
BASERA, v. a. 4. (föga brukl.) Grunda. B.
sina skäl på ... .
BASFIOL, se Basviol.
BASFLÖJT, m. 3. Ett slags flöjt, som är en
qvint lägre än altflöjten.
BASHUS, n. S. Hus, der skeppståg tjäras.
BASILIKA, -si’ — -, f. i. 4) (hos Romarne)
Domstols- och börsbyggnad, af hvilka byggnader
efter kristendomens införande flera förvandlades
till kyrkor. — 2) (nu) Hufvudkyrka, byggd i den
gamla basilikans stil.
BASILIKA, -si’–, f. 4. ell. BASILIKÖRT,
-si’–, f. 3. (bot.) Ört med kryddlik lukt och
smak, inhemsk i Persien och Ostindlen. Ocymum.
BASILIKESALVA, f. 4. Slfrmnde och
hetande salva af gult vax, hvit kåda, virak och
skirdt svinister.
BASIL1SK, –fssk, m. 3. 4) (i forntiden)
Fabelakligt djur, orm och fågel tillsammans,
hvilket dödade med sin blotta blick. — 2) (fig.) Elak,
arglistig menniska; person med elak uppsyn. —
3) (nat. hisl.) Ett slags ödla, omkring 3 fot lång,
fjällig, till färgen hlåaklig, med en skinnkam längs
ryggen och svansen, samt ett slags
skinnkapuschong vid nacken. Basiliscus amboinensis. —
4) (artil. gam.) Kanon, som sköt 75 markers kula.
BASIS, båsis, f. (grekiskt o. latinskt ord)
4) Se Bas, m. 3. — 2) (kem.) Hvarje kropp, som
kan upphäfva syrornas sura egenskaper och med
dem bilda salter. Afv. Bas.
BASISK. a. 2. (kem.) B-t sall, salt med ett
öfverskott af saltbas. B. oxid, som kan förenas
med syror till salter.
BASIST, basfssl, m. 3. (föga brukl.) En, som
spelar något basinstrumenl eller sjunger
basstämma.
BASKLAV, båsklåv, m. 3. (i musik) Klav,
som utmärker basstämman till ett sång- eller
musikstycke. Jfr. Klav.
BASNING, f. 2. Handlingen, då man basar
(se Basa, v. a.).
BASNOT, f. 3. (i musik) Not för en ton, som
tillhör basstämman i ett sång- eller musikstycke.
BASPANNA, f. 4. (skeppsb.) Ställe, der
plankor basas; jfr. Basa, v. a. bem. 3.
BASPIPA, f. 4. (i orgeivcrk) Pipa, som tillhör
basen i orgelns klaviatur.
BASRELIEF, båreliä’fT, m. 3. (bildb.) 4) Lågt
upphöjdt arbete på slät grund. — 2) Det slag af
bildhuggeri, som med sådant arbete sysselsätter sig.
BASRÖST, f. 3. Den djupare mansrösten.
BASSE, m. 2. pl. bassar. Se Bondbasse.
BASSETTHORN, basa Hhörn, n. 5. Klarinett
med djupare ton, än andra sådana, midtpå
trubb-vinkligt krökt, med förlängdt fotstycke, hvilket
nedantill är försedt med ett klockstycke af messing,
hvarigenom isynnerhet lägsta oktaven får en egen
klang. Kallas äfv. F-klarinett, Kruinborn. Blåsa b.
BASSIN, basfn o. basä’nng, m. 3. (franskt
ord) 4) Bäckenformig, vidsträckt fördjupning
emellan bergssträckor. — 2) Vattendam. — 3) Det
inre af en hamn. — 4) Större insjö af rund form
inom höga bergssträckor.
BASSONG, baså’nng, m. 3. Se Fagoll.
BASSTRÄNG, m. 2. Sträng, som anger en
baston eller bastonerna på ett instrument, såsom
t. ex. fortepiano, violin, m. fl.
BASSTÄMMA, f. 4. 4) Se Basröst. - 2)
Djupaste stämman . i ett flerstämmigt sång- eller
musikstycke.
BASSÅNGARE, m. 5. 4) En, som sjunger
basstämman, antingen vid en tillfällig sång,
konsert o. s. v., eller är för längre tid anställd att
såsom sådan biträda, t. ex. vid en teater. — 2) En,
som har god basröst och är öfvad att sjunga
basen vid flerstämmig sång.
BAST, n. 3. En sort numera obrukligt
bomullstyg.
BAST, n. 5. Del inre, närmast veden
liggande lagret af bark. Kallas derföre äfv. Inre Bark.
B. (liber) begagnades i äldre lider all
skrifva på.
BASTA, v. a. 4. Egentl. binda med bastrep.
Förekommer endast i lagstil i uttrycket: Basla
och binda, d. v. s. olagligt binda och fängsla någon.
BASTÅ, båssta, m. sing. (italienskt ord)
Benämning på klöfveräss i vissa kortspel, såsom
lom-ber, kadrilj. — Adv. 4) Ett uttryck i samma
spel, utmärkande: nog! — In t. (pop. o. fam.)
4) Nog! tillräckligt! — 2) Håll! håll upp! slopp der!
BASTANT, bastånnt, a. 4. (från italienskan)
4) (mindre brukl.) Tillräcklig. — 2) (allmännare)
Stark, dugtig, kraftig, tjock. B. karl, mur, föda,
välling. — Syn. Se Dugtig.
BASTANTHET, f. 3. (mindre bruki.)
Stadig-hel, fasthet, duglighet.
BASTARD, -ård, m. 3. (af ital. Bastardo:
aflad af två olika arter) 4) Oäkta barn. B-en
af Orléans. — 2) (artil. gam.) En 8-pundig
kanon.
BASTARDKLÖFVER, se Alsikeklöfver.
BASTARDULL, - årdüll, f. 2. sing. Mellanfm
vigognaull.
BASTEBOM, m. 2. sing. (gam.) Se Bombasin.
BASTENOR, båstenå’r, m. 3. Djup
tenor-stämma, närmast basröstens högre toner.
BASTHATT, m. 2. Hatt, flätad af bast.
BASTINGERA, v. a. 4. (sjöl.) Förse ett
fartyg med basfingering.
BASTINGERING, f. 2. (sjöt.) 4) En på större
fartyg, akter om fallrcpstrappan, ofvan
brädgån-gen, emellan jernståndare och träribbor spänd,
svärtad segelduk. — 2) (på slafskepp) Med
kanonportar försedda tvärskepps-skoU, bakom hvilka
manskapet vid öfrerrumpling kan försvara sig. —
3) Förskansning eller bröstvärn af besättningens
hängmattor, till skydd emot fiendens eld.
BASTION, –6n, m. 3. (fortif.) Framskjutande
del af en fästningsvall, bestående vanligen af två
flanker, två faser och gorge (jfr. dessa ord).
Bålverk.
BASTIONSVINKEL, - - önsvi nnkl, m. 2. pl.
— vinklar, (fortif.) Den vinkel, som tvenne faser
på en bastion göra mot hvarandra.
BASTKORG, m. 2. Korg, hopflätad af bast.
BASTLIND. f. 2. En art af lindslägtet, äfv.
kallad Skogslind. Tilia Europæa 1. Borealis.
BASTMATTA, f. 4. # Matta, hopflätad af bast.
BASTON, m. 3. Ton, som ligger inom
basstämmans. basens omfång.
BASTONÅD, –åd, m. 3. 4) Prygel. — 2)
(hos Turkarna) Slag med läderremmar på ryggen
eller fotsålorna. — Syn. Se Stryk.
BASTREP, n. 5. Rep, snodt af bastremsor.
BASTRÖR, n. 5. (bot.) Benämning* på kärl,
bestående af en oafbrulen hinna, och som utgöra
vedfibrerna i växternas stam.
BASTSKO, m. 3. pl. — skor. Sko, gjord af
bast.
BASTTÄG, n. 5. Sc Bastrep.
BASTU ell. BADSTU, båsslu, f. 3. 4)
Badstuga (hvaraf ordet är sammandraget). — 2) (fig.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
