Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bettla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BET
— b) Sjukdom, föranledd af denna masks
inträngande innanför huden.
BETTLA, v. n. 4. (det tyska belleln) Genom
Liggeri söka sitt uppehälle. Brukas mest i
administrativ stil. — Belllande, n. 4. [Bctla.]
BETTLARE, m. 5. Tiggare. Jfr. Bcllla.
[Bellare.]
BETUGN, m. 2. (tckn.) Se Barsugn.
BETUNGA, v. a. 4. Lägga tung börda på.
Brukas mest i figurlig mening. B. med skaller,
pålagor, af gifter. Denna pålaga b-r de
falliga för härdl. Samhällei b-s alltmer af
armodets barn. B-s af sorg. — Syn. Trycka,
Nedtrycka, Belasta, Plåga, Besvära, Vara till last,
tunga, besvär.
BETUNGANDE, n. 4. Handlingen, då man
betungar.
BETVIFLA, v. a. 4. Tvifla på. Jag b-r det
mycket. Del kan ej b-s, all ... . Väl kan
man b. hans heder, men ej hans mod. — Syn.
Draga i tvifvelsmål, Sätta i tvifvel, Ifrågasätta,
Tvifla på. — Belviflande, n. 4.
BETVINGA, v. a. 4. o. 3. (böjes som Tvinga)
Tvinga till undergifvenhet, tvinga under sin
lydnad. Alexander b-de Perserncs mäktiga välde.
B. sina fiender, upproriska under såtcr. B. en
fästning. B. någons motspänstighet. — Syn.
Se Öfrcrvinna, Vnderkufva.
BETVINGANDE, n. 4. Handlingen, då man
betvingar.
BETVINGARE, m. 5. (föga brukl.) En, som
betvingar. Nyttjas aldrig utan åtföljande objekt,
t. ex.: Alexander, Persiens b.
BETYDA, v. a. 2. 4) Såsom tecken utmärka,
tjcna till tecken för. Romerska siffran X b-der:
tio. O. s. r. b-der: och sä vidare. Franska
ordet cheval b-der på svenska: häst. — Syn.
Beteckna, Bemärka. — 2) (fig.) Vara tecken till
något förhandenvarandc, som man dock ej kan
märka: tillkännagifva, antyda. Hvad b-der din
mulna uppsyn? Den b-der, all jag blifvit
förolämpad. Hvad skall delta b.? — 3) Vara
tecken till något kommande: bebåda. Solens
nedgång i moln b-der regn. Denna händelse b-der
inlcl godt. — Syn. Se Förkunna. — V. n. 4)
(om sak) Vara af vigt. Del har föga, myckel
all b. Hans ord har föga all b. Brukas äfv.
aktivt i åtskilliga uttryck, t. ex.: Hvad b-der det,
om ....? Del har ingenting all b. — Syn.
Innebära. — 2) (om person) Äga anseende,
inflytande. Han har myckel alt b. vid hofvel, pä
riksdagen. ibland de lärde.
BETYDANDE, n. 4. (mindre brukl.) Se
Betydenhet.
BETYDANDE, a. p. 4. 4) (om person) Som
bar stort anseende, stort inflytande. En b. man,
person. Han är mycket b. på högre orl. —
Syn. Inflytelserik. — 2) (om sak) Stor, ansenlig,
vidsträckt. En b. summa, landsträcka, vidd. —
Syn. Se Betydlig.
BETYDELSE, f. 2. 4) a) Det begrepp, som
ett tecken eller ord innebär. B-n af en chi/fer,
af cn hicroglyf, af ell emblem. Dcnna’mening
har följande b. — Syn. Bemärkelse, Begrepp. —
b) Hvarje begrepps afseende på ett visst, gifvct
föremål. Hvarje begrepp måste hafva cn b.,
d. v. s. något motsvarande objekt. — 2) Tecken
till något redan förhandenvarandc eller
konnnan-dc; förebud. Del der molnet har ingen god b.
— 3) (om saker) Vigt. Saken är ulan all b.
Del har ingen b. Gifva b. ål sina ord. Fäsla
b. tid en sak. — Syn. Sc Betydenhet. — 4) (om
BET 165
personer: mindre brukl.) Anseende, inflytelse. —
Syn. Se Betydenhet, 4.
BETYDELSEFULL, a. 2. Som innebär
mycken betydelse (i bem. 4, 2 o. 3). Ell b-l ord. Det
der molnet är b-l.
BETYDELSELÖS, a. 2. Utan betydelse, vigt,
anseende. — Betydelselöst, adv.
BETYDENHET, f. 3. 4) (om personer)
Anseende, inflytande. En man af stor b. i sin orl.
— Syn. Betydande, Anseende, Inflytande,
Inflytelse. — 2) (om saker) Vigt. En händelse af stor
b. — Syn. Betydelse, Vigt.
BETYDLIG, a. 2. 4) (om saker) Stor till
vidd, antal, myckenhet, o. s. v. En b.
landsträcka, skara, armé, utgift. En b.
gvan-lilel ull. En b. summa penningar, Ell b-l
arbele, B. lid. — Syn. Betydande, Stor,
Ansenlig; Vidsträckt; Mångtalig. — 2) (om
personer) Ansedd, inflytelserik. Betydande brukas
mera.
BETYDLIGEN, BETYDLIGT, adv. Mycket,
ansenligt. B. stor. — Syn. Se Myckel.
BETYDLIG HET, f. 3. Egenskapen att vara
betydlig.
BETYG, n. K. Skriftligt intyg, som af
em-bctsmyndighet eller enskilt person lemnas,
rörande beskaffenheten af cn person eller sak,
förhållandet med eller omständigheterna af något. B.
om [räjd, om kunskaper. Få goda b. i en
examen. Utfärda b. om något. Han har fäll
b. på, öfver dct. — Syn. Intyg, Attest, Bevis,
Besked.
BETY’GA, v. a. 4. 4) Meddela betyg om
någon eller något. B. cn persons goda fräjd,
hinderslöshel för äktenskap. Vederbörande
cm-belsman har b-l sakens sanningsenlighet. —
Syn. Attestera, Genom betyg styrka, Intyga. —
2) Högtidligt försäkra. Heligt, dyrt b. Edligcn
b., alt något är sant. Jag b-r del inför Gud
och hela verldcn. — Syn. Se Försäkra. — 3)
Försäkra någon om beskaffenheten af sina
tänkesätt, känslor i afseende på honom. B. någon sin
vänskap, sin aktning, sin erkänsla. B. sin
sorg, sin glädje öfver något.
BETYGANDE, n. 4. d) Handlingen, då man
betygar. — 2) Innehållet af hvad som betygas:
a) Betyg, bevis. — b) Högtidlig försäkran,
bedyrande. — c) Förklaring (i afseende å tänkesätt
och känslor för en person). Till b., advcrbialt
uttryck, som betyder: Till tecken af, till bevis på,
t. ex.: Till b. af min erkänsla gifvcr jag dig
delta.
BETYGELSE, f. 3. Betygande (i bem. 2. b. c.).
Brukas mest i sammansättningar, såsom: Sorgbe-»
tygelse, Glädjcbctygelsc, m. fl.
BETÄCKA, v. a. 2. 4); Täcka öfver ytan af
något. B. ell träds rötter med jord. B. fältet
med döda. — Syn. Sc Täcka. — 2) Göra
dräglig. Brukas om djur. — Syn. Bespringa. — 3)
(i militärspråket), Trygga mot ficndtligt anfall
(medelst kanoner, eskort, försvarsverk, o. s. v.).
Kavalleriet b-cklc trossen. Två fregatter b-ckte
konvoj en. B. en punkt, en trupp för kanoneld.
B. cn flygel med kanoner. B. en stad, en
hotad punkt. — 4) Göra skadeslös för en fordran.
B. cn fordringsägare. B. sig af en gäldenärs
tillgångar, halla sig skadeslös af &c. B. sina
omkostnader genom vexcl på någon, hålla sig
skadeslös för <5ec. Hafva kostnaden b-ckl, hafva
fått igen, hvad något kostat.
BETÄCKANDE, n. 4. Handlingen, då man
betäckcr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
