Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bevisa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
BEV
BEZ
persons beskaffenhet eller en saks förhållande
vitsordas. Gifva, utfärda, meddela, laga, framlc
b. på något. — Syn. Se Betyg. — 3) Handling,
hvarigenom man gifver prof pa någon egenskap;
äfv. tecken, som tjcnar till prof på ens tänkesätt,
o. s. v. Gifva b. pä skicklighet, kunskaper,
tapperhet. Delta var ell öfverlygandc b. på
hans vänskap för mig. Gifva någon b. på
sin aktning, sin ömhet, sin kärlek. — Syn.
Prof, Tecken.
BEVISA, v. a. 4. o. 2. 4) Framställa,
framlägga, anföra bevis (jfr. d. o. bem. 4. a, b, c.).
B. en sals, en omständighet, en uppgifl, ell
påslående. B. en proposition i Euclides. Med
vittnen b. B. något vid domstol. Del b-r
ingenting. Del b-r inlel emot mig. Jag skall b.
dig motsatsen. — 2) Vara bevis på. Denna
handling b-r mycken godhet hos] honom. —
Syn. Utvisa, Tillkännagifva, Röja. — 3) Gifva,
lemna bevis, prof på en viss egenskap, ett visst
tänkesätt. B. sin skicklighet, färdighet,
kunskap. B. mod. B. någon sin erkänsla, sin
vänskap, sin aktning. B. någon gudomlig
dyrkan. B. någon välgerningar, tjenster. Man
säger äfv.: B. sig hätsk, ogen, otacksam o. s. v.
mot någon. — Syn. Ådagalägga, Visa, Bete.
BEVISANDE, n. 4. Handlingen, då man bevisar.
BEVISGRUND, se Bevisningsgrund.
BEVISHANDLINGAR, f. 2. pl.’ (jur. o. adm.)
Handlingar, som tjena till bevis i en sak.
BEVISLEDNING, f. 2. Ledning i bevis
genom framlagda skäl. — Syn. Se Bevisning.
BEVISLIG, a. 2. Som kan bevisas. Ell b-l
brott. Del är b-t, all han gjort del.
BEVISLIGEN, adv. Såsom kan bevisas. Han
har b. ljugil.
r BEVISLIGHET, f. 3. Egenskapen att kunna
bevisas. B-en af en sals, ell påslående. Brottets b.
BEVISNING, f. 2. 4) Se Bevisande. Ilan
är mig b-cn derför skyldig. — 2) Innehållet af
hvad som till bevis framställes, anföres. En
öf-vcrtygandc, mall, klen, dålig b. Denna b.
duger ej. — Syn. Bevis. Bcvisledning, Deduktion.
BEVISNINGSGRUND, m. 3. Sats, förhållande,
uppgift, hvarpå pn bevisning grundar sig.
BEVISTA, se Bivisla.
BEVITTNA, v. a. 4. 4) Genom sitt
vittnesmål inför domstol styrka sanningen, riktigheten af
något. Jag skall b. den anklagades oskuld.
B. ell faktum, en uppgift. Låta b. något,
framställa vittnen, för att intyga sanningen af något.
•— 2) Intyga. Jag kan b., all han icke var på
balen i går. — Syn. Sc Bekräfta. — 3) (fig.)
Tjena till bevis för. Denna händelse b-r
sanningen af del gamla ordspråket . . . . Denna
omständighet b-r, alt .... — Syn. Ådagalägga,
yisa, Bevisa. Intyga, Styrka.
BEVITTNANDE, n. 4. Handlingen, då man
bevittnar.
BEVUXEN, se Beväxl.
BEVÅG, n. 3. sing. indef. Beslut, som man
af sjelflagen makt fattat, och hvarför man sjelf
får ansvara. Brukas endast adverbialt i
uttrycken: På milt, dill, hans, elc. b., eget b. Jag
gör det på eget b., utan lof och med eget ansvar.
BEVÅGEN, a. 2. neutr. — et. Som hyser
gynnsamma tankar, välvilja mot någon. Vara
någon b. Hon är mig myckel b. — Syn.
Gynnsamt stämd, Gynnsam, Välvillig, Benägen,
Ynnestfull.
BEVÅGENHET, f. 3. Egenskapen att vara
bevågen. Hysa, hafva b. för någon. Denne
mans b. ger mig goda förhoppningar. — Syn.
Välvilja, Benägenhet, Gunst, Ynnest.
BEVÄNDT, (ä långt) a. n. Dugligt, af
värde. Det är ingenting, (öga b. med den
mannen. Är del nägol b. med hans skicklighet i
konsten?
BEVÄPNA, v. a. 4. Förse med vapen (både
i egcntl. o. fig. mening). B. manskapet, folket.
B. sig med värja, pistol och dolk. (Fig.) B.
sig med en paraply, med mod, tålamod,
ståndaktighet. B. sig emot olyckan, bereda sig att
med mod och ståndaktighet bära olyckan. B. sig
emot frestelsen, bereda sig alt väl emolstå
frestelsen. — Syn. Väpna, Armera, Bcvära. Utrusta.
BEVÄPNAD, a. p. 2. 4) Försedd med vapen,
som bär vapen. B. ifrån topp till lä. Lätt,
tungt b. — Substantivt säges äfven: En b., flere
b-e, o. s. v. — 2) (bot.) Så kallas en växtdel,
som är försedd med tornar, taggar eller
bränn-borstpr.
BEVÄPNANDE, n. 4. Handlingen, då man
beväpnar.
BEVÄPNING, f. 2. (mindre brukl.) 4) Se
Beväpnande. — 2) Se Rustning.
BEVÄRA, v. a. 4. Förse, utrusta med nödiga
vapen. Säges isynnerhet om fartyg. B. ell skepp,
en fregatt, en slup. — Syn. Se Beväpna.
BEVÄRANDE, n. 4. Handlingen, då man
bevarar.
BEVÄRDIGA, v. a. 4. 4) Gifva värdighet af.
B. med svärdsorden. — 2) Visa en person, att
man anser honom värdig något. Ändlligen b-dc
han honom med svar. Hon b-de honom ej
med en blick. Hvad tycker du väl? den
förnäme herrn b-de honom att få nalkas sin
höga person.
BEVÄRDIGANDE, n. 4. Handlingen, då man
bcvärdigar.
BEVÄRING, f. 2. 4) Sc Bevärande. — 2)
(mindre brukl.) Se Beväpning, 2. — 3)
Samie-liga de ynglingar emellan 20 och 25 år, som äro
skyldige att. i händelse af krig, tåga ut till
fäderneslandets försvar. — Syn. Nationalmilis,
Kon-skription, Milis, Landtvärn. — 4) (i folkspråket)
Bcväringskarl. Exercera b., exercera i egenskap
af beväringsskyldig. — Ss. R-skarl,
-smanskap, -strupp, -syngling.
BEVÄRINGSPERSEDÉL, m. 2. pl. —
persedlar. Persedel, som hör till beväringen,
utrustningen för en bcväringskarl.
BEVÄRINGSSKYLD1G. a. 2. Säges om de
ynglingar emellan 20 och 25 år, som äro skyldige
att. i händelse af krig, tåga ut till fäderneslandets
försvar.
BEVÄRINGSSKYLDIGHET, f. 3. sing.
Skyldigheten för hvarje svensk yngling emellan 20 och
25 år att. i händelse af krig, tåga ut till
fäderneslandets försvar.
BEVÄXAS, v. p. 2. (har i part, badc Beväxt
och Bevuxen). Öfvertäckas med växter (både träd,
buskar och örter). Låta ell fäll b. med skog.
Trädet har blifvit beväxl med mossa. Låla
blom-slerparterrcn b. med ogräs. Menniskans
hufvud är beväxl med här.
BEY, bäj, m. 3. (lurkiskt ord) Bcfälhafvare.
BEZIFFRA, se Bcsiffra.
BEZOAR, besoär, m sing. cll. BEZOARSTEN,
besoårstén, m. 2. Rund sammangyttring af
fosforsyrad kalk och djurslem, som finnes i magen på
åtskilliga djur, t. cx. Bczoargazellen. Ingår som
beståndsdel i åtskilliga läkemedel, såsom:
Bezoar-pulver, Bezoarätlika, Bczoartinklur, m. fi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
