Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Blomsterpryda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
BLO
BLO
BLOMSTERPRYDA, v. a. 2. Pryda med
blommor. Säges både om person och sak. —
Part. pass. Blomsterprydd brukas nästan såsom
adjektiv.
BLOMSTERPRYDNAD, f. 3. Prydnad, gjord
af naturliga blommor.
BLOMSTERQVARTER, –-ér, n. 5.
Särskilt land, qvarter, vanligtvis i cn trädgård,
upplåtet enkom för blomsterväxtcr.
BLOMSTERQVAST, m. 2. 1) Se Blomgvast.
— 2) (fyrv.) Ett slags fyrverkcrield, liknande en
blomsterqvast.
BLOMSTERRABATT,–––-ått, m. 3. (trädg.)
Rabatt (se d. o.), upplåten enkom för
blomster-växter.
BLOMSTERRIK, a. 2. Som har öfverflöd på
bloinstcrväxter eller blommor.
BLOMSTERRIKE, n. 4. (poet.) Floras eller
Blomstergudinnans rike.
BLOMSTERRUSKA, f. 4. (föga brukl.) Sc
Blomruska.
BLOMSTERRÖR, n. 5. Orangeriväxt af
Krydd-liljornas familj, äfv. kallad Canna, Strutblad,
Can-na indica.
BLOMSTERSAMLING, f. 2. 1) Samling af
blommor. — 2) (fig.) Se Antologi.
BLOMSTERSIRAT, –-al, m. 3. (bildh.
in. fl.) Sirat, som föreställer blommor.
BLOMSTERSKÖTSEL, m. 2. sing.
Blomsterväxters plantering och skötsel. — Blomsterodling
drifves i större skala, Blomsterskötsel kan äfven
vara i mindre.
BLOMSTERSPRÅK, n. 5. Tankars
uttryckande förmedclst blommor eller bilder af blommor.
B-el är Cupidos hieroglyfskrifl.
BLOMSTERSTICKÄRE, m. 8. -KERSKA,
f. 1. En, som stickar, broderar blommor.
BLOMSTERSTICKNING, f. 2. En
blomsler-stickares konst, yrke, sysselsättning.
BLOMSTERSTRÖ, v. a. 2. Beströ med
blomster (både i egentlig och fig. mening).
BLOMSTERSTYCKE, n. 4. Se
Blomstermålning, 2.
BLOMSTERSVÄRM, m. 2. Bisvärm, som
iemnar kupan om våren, vid blommornas första
utsprickande.
BLOMSTERSÅDD, a. 2. öfversådd, beströdd
med blommor.
BLOMSTERSÄNG, f. 2. 4) Trädgårdssäng,
enkom upplåten för blomsterväxter. — 2) Säng,
beströdd med blomster. Brukas i denna bem.
helst i poetisk stil.
BLOMSTERTECKNARE, m. 5. Artist, som
ulöfvar konsten att teckna blomster.
BLOMSTERTECKNING, f. 2. 4) En
blomstertecknares konst, yrke eller sysselsättning. —
2) Genom teckning utförd afbildning af blomster.
BLOMSTERTID, m. 3. Den tid på året, då
marken är smyckad af blomster, helst före
slål-tern, således maj och juni månader.
BLOMSTERTRAKT, m. 3. Trakt, som
utmärker sig för rikedom på blommor.
BLOMSTERTRÄDGÅRD, in. 2. Se
Blomstergård.
Anm. Ordet är egentligen (ill sin sammansättning
en missbildning, som bör ur språket utdömas.
RLOMSTERUR, n. 5. Sammanställd plantering
af örter, hvilkas blommor öppna sig på vissa af dagens
limmar, så att för hvarje timme en af dem slår ut.
BLOMSTERURNA, f. 4. Urna, som begagnas
att deruli slå vatten och hålla afplockadc
blomster friska, till prydnad i rum, o. s. v.
BLOMSTERVAS, m. 3. Vas, till samma
begagnande, som föregående.
BLOMSTERVURM, m. 3. Öfverdrifvet.
narr-aktigt tycke för blommor. — S. c. 2. Person,
som vurmar för blommor.
BLOMSTERVÄN, c. 3. pl. — vänner. Vän
af blommor (i mindre grad än Blomsterälskare).
BLOMSTERVÄXT, f. 3. Ört, som bär
blommor.
BLOMSTERÄLSKARE, m. 8. -RINNA, f. i.
En, som mycket tycker om blommor eller är road
af blomsterskötsel.
BLOMSTERÄNG, f. 2. (poet.) Äng, beväxt
med en myckenhet blommor.
BLOMST.IELK, m. 2. Se Blomskaft.
BLOMSTOFT, n. 8. Se Frömjöl.
BLOMSTRA, v. n. 4. 4) Sc Blomma, 4. —
2) (fig.) a) (om menniskor) Vara i åtnjutande af
ungdomens friskhet och fägring. Brukas föga,
mest om unga flickor. — b) (om sak) Vara i silt
bästa skick, på höjden af sin lycka; stå bögl i
ära, anseende, ryktbarhet, förtroende. Skönheten
b-r ej mer än en gäng. Hvem vet, hvar
lyckan b-r för mig! Atlien b-de under Pericles.
Under Gustaf III:s regering b-de konster och
vetenskaper. — B. upp, se Uppblomstra.
BLOMSTRANDE, n. 4. Se Blomst ring. —
Adj. p. 4. (tig.) 4) (i fråga om menniskor) Som
har utseende af ungdomens friskhet och fägring.
En b. yngling, ungmö. B. ansigle, hy. kinder.
— 2) Som är i silt bästa skick, på höjden af sin lycka,
i högst lyckliga omständigheter. Vara i sin b. ålder,
i sina b. år. En b. stad, inrättning, skola.
B. affärer. — 3) B. slil, der man Cnner inånga
poetiska eller retoriska blomster.
BLOMSTRAS, v. dep. 4. (mindre brukl.) Vara
i blomstring, blomstra, blomma. Marken b., är
bctäckt med blommor.
BLOMSTRING, f. 2. 4) (egentl.) a) En växts
tillstånd, då hon blommar. Örterna på marken
äro nu i sin b. — Syn. Blomning, Blommande.
Blomstrande. — b) Den tid, hvarunder en växt
blommar. Denna örtens b. varar länge. — 2)
(fig.) a) Tillstånd, då person eller sak är i silt
lyckligaste skick. — b) Tiden, hvarunder detta
äger rum. — Ss. B-sdag, -speriod, - sstund,
-slid, in. fl.; jfr. Blomningsdag, m. fl.
BLOMSTÄNGEL, m. 2. ’ pl. — stänglar. Sc
Stängel.
BLOMSVALG, n. 8. (bot.) Pä en enbladig
blomkrona, den öfre Öppningen, hvarest pipen och
brämet träffas.
BLOMSVANS, m. 2. (bot.) Blomningssätt, då
flera blomnystan sitta samlade längs efter ett
blomfäste, som de bekläda, och bilda ett slags ax
eller hängen.
BLOMSÄNG, f. 2. (föga brukl.) Se
Blomstersäng.
BLOMTOFS, m. 2. (bot.) Benämning pa etl
Blomknippe, då dess grenar och blomskaft äro
mvcket korta och blommorna fullständiga.
’ BLOMTOPP, m. 2. (bot.) Se Blomspira.
BLOMVAS, m. 3. Sc Blomstervas.
BLOMVASS, m. 2. sing. (bot.) Liljeblommig
växt af fam. Alismaceæ, som växer i dammar och
på åbräddar, med blad liknande vass, och en bar
blomspira, omkring 3 fot lång, som bär en flock
ljust rosenröda blommor. Bulomus umheliatus.
BLOMVERK, n. 8. (byggn.k.) Prydnader,
sirater, föreställande blommor.
BLOM VIPPA, f. 4. (bot.) Blomningssätt, då
blomfästet är utdraget och ifrån detsamma här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
