Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dagga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
DAG
DAG
DAGGA, v. Irnpers. 4. Falla dagg. Det d-r
starkt.
DAGGBESTÄNKT, a. 4. Full med dagg.
Brukas endast i högre, poetisk och retorisk stil.
Oftare Daggstänkt.
DAGGDROPPE, m. 2. pl. — droppar.
Droppe, som bildat sig af fallen dagg. Se, huru
d-pparne blixtra som diamanter i gräset.
DAGGFRI, a. 2. Fri för dagg. En d. fläck
på marken.
DAGGIG, a. 2. Betäckt med dagg. Gå icke
med så tunna skor i del d-a gräset. — Syn.
Daggbestänkt, Full med dagg.
DAGGMASK, m. 2. En allmänt bekant
Ringmask, trind, ljusröd, med omkring 440 ringbälten,
ulan spröt, gälar och käftar, men med 4 rader
korta borst vid sidorna. Har röd blod, lefver i
gångar under jorden, och kryper efter dagg och
regn upp i fria luften. Kallas äfven Metmask.
Lumbricus terrestris.
DAGGMÄTARE, m. 5. Instrument,
hvarme-delst man kan bestämma myckenheten af fallen
dagg. Äfv. Drosomeler.
DAGGROS, f. 4. Se Daggärt.
DAGGRYNING, f. 2. Se Dagbräckning.
DAGGSKÅLAR, m. 2. pl. Se Kåpörl.
DAGGSTÄNKT, a. 4. Se Daggbestänkt.
DAGGVATTEN, n. 5. Vatten, samladl af
dagg, ur segel o. s. v., vid inträffande vattenbrist.
DAGGÖRT, f. 3. ört, som växer allmänt i
mossar och kärr; har hvita blommor, som öppna
sig blott i solsken, vid middagstiden; bladen,
fuktiga af en klibbig vätska, som afsöndras ur röda,
hårlika glandler, lägga sig sakta tillsammans, när
de vidröras i midlen. Kallas äfv. Daggros.
Dro-sera rolundifolia.
DAGJEMNING, f. 2. Den tid på året, vår
och höst, då dag och natt äro lika långa.
DAGJEMNINGSLINIE, f. 3. Se Egvator.
DAGJEMNINGSPUNKT, m. 3. (j°rdbeskr.)
Benämning på hvardera af de punkter, der
cqva-torn eller dagjemningslinien och ekliptikan skära
hvarandra. Kallas äfv. Eqvinoktialpunkter.
DAGKARL, se Dagakarl.
DAGKLAPD, m. 2. Kladd, anteckningsbok,
der för hvarje dag antecknas utbetalningar,
inkasseringar, utborgningar, varors emoltagning och
utlemning, m. m. d.
DAGKLAR, a. 2. Klar som dagen, solklar.
D. sanning. — Syn. Se Tydlig.
DAGKOST, m. 3. Daglig kost.
DAGLIG, a. 2. Som sker, upprepas, förnyas
hvar dag; som hvar dag användes, behöfves. D-l
arbete, d. sysselsättning, d-a ledsamheler. D-l
bruk, behof. 1 d-l tal, i det allmänna talspråket.
Gif oss vårt d-a bröd. — Syn. Beständig.
DAGLIGDAGS, adv. Dagligen. Brukas
endast i det lägre samtalsspråket, vanligtvis i en ton
af förtrytelse.
DAGLIGEN, adv. På, för hvarje dag, hvar
dag. Eöda behö/ver menniskan d. — Syn.
Hvar dag, Dagligdags, Beständigt.
DAGLIGSANKARE, n. 4. Så kallas, på ett
örlogsfartyg, det ankare, som hänger i rust- och
penterlinan, under babords kranbjelke.
DAGLILJA, f. 4. Se Afodill.
DAGLÖN, f. 3. Den betalning, någon får för
sitt dagliga arbete. Liktydigt med Dagspenning,
med den skilnad, att det sednare ordet begagnas
endast i fråga om gröfre arbete.
DAGLÖNARE, m. 5. En, som arbetar åt
andra mot viss betalning om dagen. Har
vid
sträcktare betydelse än Dagakarl, och kan äfven
sägas om dem, som förehafva finare slags arbete.
DAGLÖS, a. 2. Så kallas, i grufvor, de
ställen. som icke ligga i dagen.
DAGNTNG, f. 2. 4) Öfvergången, på
morgnarna, ifrån mörker till dagsljus. D-en går
långsamt, fort, allt efter olika årstider. — Anm.
Dagbräckning och Gryning utmärka: sjelfva
början af Dagningen. — 2) Tiden, hvarunder
dag-ningen försiggår. Före d-en. Del skedde i d-en.
DAGORDER, dågå rdr, m. 5. Order, som af
en öfvcrbefålhafvare gifves åt en hel armé eller
åtminstone en corps. och i allmänhet innehåller,
hvad som hvarje afdelning påföljande dag har alt
göra. [- ordre.]
DAGORDNING, f. 2. Den vid offentliga
församlingar fastställda ordningen för frågornas
upptagande till diskussion. Öfver gå till d-en, lemna
utan afseende något särskilt anförande, förslag,
och fortsätta rådplägningarna i vanlig, stadgad
ordning.
DAGORT, m. 3. Ort, i en grufva, som ligger
i dagen.
DAGPAPPER, n. 5. (föga brukl.) Se Dagblad.
DAGRAPPORT, dågrappå rrt, m. 3. Rapport,
som afgifves angående hvad som under dagens
lopp förefallit i hvad som till ens tjensleulöfning
hörer.
DAG REGISTER, dågrejisstr. n. S.
Förteckning på hvad som förefallit, efter tidsföljden, för
hvar dag särskilt.
DAGROFFÅGEL, m. 2. pl. — fåglar.
Benämning på dem af roffåglarna. *som jaga endast
vid dagsljus. Motsats: Nattroffågcl.
DAGS, adv. (egentl. genitiv af Dag) Brukas i
dagligt tal, i förbindelse med andra partiklar, för
att utmärka någon viss tid på dagen, l morgon
så här d., vid denna tid på dagen. Huru d.?
vid hvad tid på dagen? Så d. på dagen, vid
den tiden på dagen. (Fam. iron.) Så d., allt för
sent, t. ex.: Nu är del så d. atl gifva godi
råd, sedan olyckan är skedd! Ni kommer just
sä d.! Det kommer så d. nu! — Bildar
åtskilliga sammansättningar, såsom: Matdags, Sängdags,
Liggdags, m. fl., hvilka på sina ställen ses.
DAGSARBETE, n. 4. 4) Arbete, som
före-hafves för någon viss dag. Se här milt d.
(arbete för dagen); del är gjordl på två timmar.
— 2) Arbete, som kan medhinnas under loppet
af en dag. Vi få fullt d. med del der. — 3)
(sjöt.) Se Middag sräkning.
DAGSBÖRDA, f. 4. (brukas endast i sing.
och alltid i definit form) Bördan af dagens arbete.
Brukas endast i högre, relorisk och religiös stil.
DAGSEDEL, m. 2. pl. — sedlar, (föga brukl.)
Se Bulletin.
DAGSIGNAL, dågsiggnål. m. 3. Signal, som
gifves om dagen, till sjös vanligtvis medelst
flaggor eller vimplar.
DAG SKOTT, n. 5. Skott, som vid
örlogs-flottor eller till och med på enskilta örlogsskepp
afiossas vid dagens inbrott, för att väcka folket
till arbete.
DAGSLED, f. 3. (föråldr.) Se Dagsresa.
DAGSLJUS, n. 5. Det ljus, hvarmed solen,
medan hon är uppe öfver horisonten, uppfyller
luften; dagens ljus. Sedl vid d.. är del der
tyget ganska vackert. Se d-et genom en springa
på väggen. (Fig.) Se d-et, födas, tillkomma;
ut-gifvas, offentliggöras. Komma i d-ct,
uppenbaras, blifva offentligt bekant, röjd. Bringa i d-et,
röja, uppenbara, gifva offentlighet åt. Sky d-et.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
