Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dervarande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DER
DES
525
låg d. utbredd; en örn flög d. — Syn.
Deröfver. — b) Längre bort än ett visst uppgifvel mål.
Så långt skall du gå, men icke d. — c) Mer
än det (i fråga om antal, pris, o. s. v.). Jag har
betalt honom så mycket han förtjent och d.
Han fick, hvad han begärde, och ändå någol d.
Lönen är 1000 R:dr och någol d. Halfva
antalet ledamöter och en d. — Syn. Deröfver. —
2) Se Hvarulöfver.
Anm. Uttalas därulWvr i slutet af en sats eller
mening, eljest dä‘rutövr.
DERVARANDE, a. 4. Som är, var, befinner
eller befann sig der; der befintlig. En d.
vaktmästare visar märkvärdigheterna för
ankommande främlingar. En d. hund kom emot
mig och bet mig i benet. — Skrifves äfven ofta
Der varande.
DERVARO, darvaro, f. sing. Varande,
vistelse på det stället. Under min d.
DERVID, dä rvid o. därvi d, adv. 4) Vid den,
det, dem. dessa, a) I fråga om ställe, ort.
Stryka klister på en vägg och d. fasisätta ell
papper. Jag fann framför mig en byrå och
honom sjelf sittande d. När jag for uppför
Rhenslrömmen, såg jag flera d. liggande
släder. — Syn. Derinvid. — b) Uttrycker tillstånd,
förhållande, omständighet, o. s. v. Konlorel och
beljcningen d. D. är ingenting all vinna,
derigenom, derpå *c. Hålla sig, blifva d.,
förblif-va vid det beslutet, den föresatsen, det vilkoret,
o. s. v. Del blir d., se under Blifva. Hvad är
d. att göra? hvad är i förevarande
omständigheter, i det afseendct att göra? D. yttrade han.
vid denna förklaring, lillkännagifvelse, o. s. v.,
vid dessa ord, i afseende derpå, i fråga derom &c.
— 2) Se Hvarvid.
Anm. Uttalas därvid i slutet af en sats eller
mening, eljest vanligast dervid.
DERVISCH, därrvfsch, m. 3. Turkisk munk
eller eremit. Belyder egenll.: tiggare.
DERÅ, se Derpå.
DERÅT, dä’råt o. därå’t, adv. 1) Åt den, det,
dem, dessa. Säg blott en qvickhel, och alla
skratta d. Det bryr jag mig ej om; d.
skrattar jag blott. — 2) Se Dilål och Hvar ål.
Anm. Uttalas för bem. 4. därå^ i slutet af en
sals eller mening, eljest dä’rål; för bem. 2. jfr.
Dilål, 4 o. livar åt.
DERÖFVER, dä’rövr o. därÖ’vr, adv. 4) öfver
den, del, dem, dessa: a) Öfver ort, ställe, yta. o.
s. v. D. lägga ell bräde. Breda ell täcke d.
Man kan se d. En örn flög i delsamma d. —
Jfr. Derutöfver, 4, a. — b) iMer än det (i fråga
om antal, pris, o. s. v.). Lönen är 1000 R:dr
och något d. — Jfr. Derutöfver, 4, c. — c)
(därö’vr) I fråga om tillstånd, förhållande,
omständigheter, o. s. v. Jag är d. ganska
förargad. Han gläder sig d. — 2) Se Hvaröfver.
Anm. Unalas för bem. 4, a. o. b. därö^r i
slutet af en sals eller mening, eljest dä rüvr.
DESCENDENT, deschänndä’nnt, m. 3.
Af-komling, ättling. Förekommer mest i juridisk och
politisk stil, nu mera sällan.
DES ERT, se Dessert.
DESERTERA, desärrtèra, v. n. 4. 4)
Hemligen och olofiigen Öfvergifva sin trupp. Brukas,
liksom de två följande, mest i militäriska språket.
— Syn. Rymma. — 2) (fig.) Affalla från
tros-lära, &c.
DESERTION, dcsärrlschön, f. 3. 4) En
desertörs förbrytelse. — Syn. Rymning,
Öfverlöpan-dc. — 2) (fig.) Aflall ifrån troskira 5ec.
DESERTÖR, desärrlö’r, m. 3. 4) Soldat, som
hemligen och olofiigen öfvergifver sitt regemente.
— Syn. Rymmare, Öfverlöpare. — 2) (fig.)
Affäl-ling ifrån troslära, filosofiskt eller vetenskapligt
system, o. s. v.
DESHABILLÉ, desabilljé, m. 3. (fr.)
Natt-klädning, morgondrägt, hvardagskläder. Brukas
endast i fråga orn fruntimmer.
DESIGNERA, desiggnèra, v. a. 4. 4)
Beteckna, utmärka. Förekommer i denna bem. mindre
ofta. — 2) På förhand bestämma någon till en
värdighet, elt embete, o. s. v.; utnämna.
DESKRIPT1ON,––––tschön, f. 3. Bcskrifning.
[Descr—.]
DESMAN, da ssmann, n. sing. Ett ämne hos
vissa (här nedan upptagna) djur, hvilket
innehåller en emellan mysk och arnbra doftande olja; har
en stark, ihärdig lukt och nyttjas i läkekonsten
som etl stärkande medel. Kallas äfv. Mysk och
Zibeth.
DESMANSAND, dä’ssrnannsånnd, f. 3. p). —
änder. En art af Andslägtet, stor som en liten
gås; träffas vild vid Kaspiska Hafvet. Hanen har
stark lukt af desman eller mysk. Kallas äfven
Turkisk anka. Anas moschata.
DESMANSAPA, f. 4. Se Uislili.
DESMANSARTAD. a. 2. Till ämne och
beskaffenhet liknande desman.
DESMANSBOCK, m. 2. Djur af de Hornlösa
Idislarne, liknande elt rådjur, med grofl,
svart-brunt hår, de öfra hörntänderna utskjutande ur
munnen. Träffas i Högasiens och Kinas
fjälltrakter. Hanen har vid nafveln en körlelpåse,
stor som ett hönsägg och fylld med ett brunt,
klibbigt ämne, som inlorkadl utgör Desman eller
Mysk. Kallas äfv. Myskdjur. Moschus
moschi-ferus.
DESMANSBÄFVER, m. 2. pl. — bäfrar. En
art af Bäfvcrsläglet, endast en fot lång, med två
på underlifvet befintliga körtlar, som innehålla
dcsman. Finnes i Nordamerika. Castor zibethicus.
DESMANSDJUR, n. 5. Ett i Afrika inhemskt
djur, en till halfannan aln långt, askgrålt med
svarta ränder, man längs ål ryggen, och en
svans-körtel, som innehåller desman. Viverra Civetla.
DESMANSGRÅS, n. 5. Se Myskegräs.
DESMANSKATT, c. 4. Ett djur, som träffas
i södra Asien, stort som en kall, askgrålt,
svart-randigt på halsen och med svarta prickar på
kroppen. Har nedom baköppningen en pung, som
innehåller desrnan. Kallas äfven Zibetbskunk eller
Zibclhkatt. Viverra Zibetha.
DESMANSLUKT, c. 3. Lukt af mysk eller
desman. Äfv. Mysklukt.
DESMANSKNOPP, m. 2. eller
DESM ANS-OFRIS,—åTriss, f. sing. (bot.)
Välluktande art af örtsläglet Ophrys. O. Monorchis.
DESMANSOXE, m. 2. pl. — oxar. Djur af
oxslägtet, med korta ben, kroppen betäckt med
långt hår, och kort svans. Har stark desmanslukt.
DESMANSPÄRON, n. 5. En sort välluktande
päron.
DESMANSROS, f. 4. En art af Malvasläglet,
som odlas i trädgårdar; har vackra, hvila,
stundom violetta, myskluklande blommor. Malva
moschata.
DESMANSRÅTTA, f. 4. Litet rofdjur af en
igelkotts storlek, med små ögon och snabelformigt,
ganska rörligt tryne. Finnes i södra Ryssland,
och har stark desmanslukt. Mygale moschata.
DESMEGRÄS, n. 5. (bot.) Allmän Renfana.
Tanacetum vulgäre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
