Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Disgracierad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIS
DIS
533
DISGRACIERAD, a. p. 2. (af föreg.) Fallen
i onåd.
DISHARMONI, dissharrmonf, f. 3. 4)
Missljud, som uppkommer, då flera toner, hvilka icke
stämma tillsammans, ljuda på en gång. D. kan
endast sägas om ackorder, ej om melodi.
Missljud är således mer omfattande. — 2) (fig.)
Oenighet, missämja. Del råder d. mellan dem. —
Syn. Se Oenighet.
DISHARMONIERA, dissharrmonièra, v. n. 4.
(mindre brukl.) 4) Ej harmoniera, frambringa ett
obehagligt samljud. Säges om toner. — 2) (fig.)
Ej öfverensstämma, ej sämjas.
DISHARMONISK, dissharrmönissk. a. 2. 4)
Som ej harmonierar. — 2) (fig.) Stridig, oenig,
oöfverensstämmande.
DISIG, a. 2. (sjöt.) Töcknig, dimmig.
DISJUNKTIV, dissjuncktfv, a. 2. Åtskiljande.
(Log.) D-l omdöme, hvars predikat består af flera,
genom antingen och eller skilda delar. (Gram.)
D. konjunktion, som skiljer delarna af en
mening, sasom t. ex.: antingen, eller.
DISK, m. 2. (t. Tisch) 4) (gam.) Bord. —
2) Upphöjd afstängning, af ett vanligt bords höjd,
som afdelar en handelsbod, ett värdshus- eller
källarrum, ett kontor, ett embetsrum, skiljande
kunder och besökande från bod-, kontors- eller
embetspersonalen i rummet, och begagnad att
derpå lägga och räkna penningar, papper, ställa
mat-kärl, glas o. d., allt efter ställets beskaffenhet. —
Jfr. Boddisk, Krogdisk, Kållardisk. — 3) Se
Altardisk. — 4) (astr.) Se Discus, 2. — 5) (bot.)
Midten af en blomkorg (se d. o.), eller de
rör-formiga dit hörande blommorna.
DISKA, v. a. 4. Tvätta och renskölja kärl,
som blifvit begagnade vid en måltid eller för
tillredandet deraf. D. faten, tallrikarna. — Man
säger äfv.: Tvätta diskarna. Brukas oftast
absolut, t. ex.: Hon håller på all d. —
Diskande, n. 4.
DISKANT, disskånnt, m. 3. 4) Den högre
barn- eller qvinnorösten. Numera vanligare
Sopran. — 2) Högsta stämman i fyrstämmig sång.
— Syn. Diskantstämma. — 3) (vid
fortepianospel-ning m. m.) Högra handens parti (i motsats till
basen). — 4) Högsta stämman i
instrumentalmusik. Föres af försla violinen, samt vid musik af
blåsinstrumenter, utaf flöjt eller klarinett. — Syn.
Diskantstämma. — Ss. D-flöjl, -spelare,
-sångare, -violin.
DISKANTA, disskannta, v. n. 4. (föga brukl.)
Sjunga eller spela diskanten.
DISK ANTINSTRUMENT,
disskånntinnstru-mä’nnt, n. 3. o. 5. Musikinstrument, som har
diskantstämman vid instrumenlalmusik.
DISKANTIST, disskanntfsst, m. 3. En, som
spelar eller sjunger diskanten.
DISKANTRÖST, f. 3. Röst, som sjunger
diskanten vid ett tillfälle eller har dertill
passande egenskaper.
DISKANTSTÄMMA, f. 4. Högsta stämman i
sång eller musik. Äfv. Diskanl. — 2) Se
Dis-kantröst.
DISKAR, m. 2. pl. Se Diskkärl. Brukas i
köksspråket. Man säger sålunda: Tvätta d-na,
diska.
DISK BUNKE, m. 2. pl. — bunkar.
Tvättbalja, som begagnas vid diskning.
DISKKÄRL, n. 5. Af mat orenadt bordkärl.
Kallas i plur. äfv. Diskar.
DISKLIK, a. 2. (bot.) Så kallas en blomkorg
(se d. o.), när alla småblomslren äro lika stora.
DISKNING, f. 2. Handlingen, förrättningen»
då man diskar.
DISKONT, disskå’nnt, m. 3. (af ital. Sconto.
afdrag, afräkning) 4) (egentl.) Godtgörelse genorn
afdrag, för inbetalningen af en först sednare
förfallen summa, isynnerhet vid inlösning af vexlar.
— 2) Offentlig eller enskilt inrättning, som
emot-tager och utlånar penningar emot vissa procenls
ränta. Se Handels- och Näringsdiskonten, samt
Manufakturdiskonten. — Ss. D-inrättning,
-rörelse, -utlåning. [Discont.]
DISKONTBANK, disskånntbånngk, m. 3. 4)
(i allm.) Bank, som diskonlerar vexlar. Se
Vexel-bank. — 2) (i Sverige särskilt) Afdelning af
riksbanken, som särskilt har till ändamål att lemna
penninglån. — Syn. Diskontinrättning. [Disc—.]
DISKONTERA, v. a. 4. (af ital. Sconlare)
D. en vexel, före förfallotiden inlösa en vexel
med afdrag af vissa procent. —
Diskonterande, n. 4. o. Diskon tering, f. 2. [Disc—.]
DISKONTKONTOR, disskå’nnlkånntör, n. 5.
4) Kontor, der en diskontinrättning sköter sina
affärer genom dertill antagna personer. — 2) Se
Diskonlbank. JDiscontcontor, — comptoir.]
DISKONTLÅN, n. 5. Lån, som lemnas eller
blifvit lemnadt af en diskontinrättning. [Disc—.]
D1SK0NTÖR, disskånntö’r, m. 3. 4) Person,
som före förfallotiden inlöser eller inlöst en vexel
med afdrag af vissa procent. — 2) Person, som
drifver särskilt rörelse med sådana slags
inlösningar. [Disc—.]
DISKREDITERA, v. 8. 4. Beröfva
förtroende eller anseende, nedsätta i allmänhetens tanka.
— Diskrediterande, n. 4. o.
Diskredile-ring, f. 2. [Disc—.]
DISKRET, disskrét, a. 4. (geom.) D. storhet,
den, hvars beståndsdelar hvar för sig betraktas
såsom ett helt. [Disc —.]
DISKRETION, –tschön, f. 3. 4)
Betänksamhet, varsamhet i ord och handling. — 2)
Ur-skilning, klokhet. — 3) Grannlagenhct. — 4)
Godtycke, godtfinnandc. Gifva sig på d., på nåd
eller onåd. — 5) Skänk, gåfva af erkänsla för
någon bevisad tjenst.
DISKRETT, disskrä’tt, a. 4. 4) Betänksam,
varsam i ord och handling. — 2) Förståndig, klok.
— 3) Förtrogen, tystlåten, som kan tiga med en
anförtrodd hemlighet. — 4) Grannlaga.
Anm. Uttalas äfven, enligt franskan, disskrä\
men franska ordet Discret bör då äfven i skrift
oförändradt bibehållas. Såsom obehöfligl, kan
dock ordet, liksom så många andra utländska,
ur språket utdömas. Egentl. samma ord som
Diskret (se d. o.j.
DISKSKULOR, f. 4. pl. Skulor efter
diskning.
DISKTRASA, f. 4. Trasa, som begagnas vid
diskning.
DISKTVÄTTERSKA, f. 4. Qvinsperson,
enkom antagen till diskning i större hus.
DISKURERA, v. n. 4. (närmast af fr.
Discou-rir) Samtala, språka, prata. [Discurera,
Discur-rera, Discourera.]
DISKURS, disskürrs, m. 3. Samtal, prat,
samspråk.
DISKUSSION, disskuschön, f. 3. 4) Noggrann
pröfning, undersökning af en fråga, ett ämne,
genom rådplägning med andra och anförande af
skäl för och emot. — 2) (fig.) Ordtvist, ordvexling.
[Disc —.]
DISKUTERA, v. a. 4. Noga pröfva, granska,
undersöka, öfverväga något, genom rådplägning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
