Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Emellan-fyra-ögon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EME
EMO
393
och pingst. Nallen e. onsdagen och Ihor sdagen.
E. förlofningen och bröllopet. Klockan e. 3
och 4. — 3) Ömsesidigt förhållande, med afseende
dels på personer, dels på ting. Del är skilnad
e. honom och mig. E. dessa tvenne begrepp
är den skilnad, all ... . Gemenskapen
länder och folk e. Handeln e. Amerika och
Europa. (Talesätt) E. fyra ögon, emellan två
personer allena, t. ex.: Säga cn något e. fyra ögon,
i förtroende. (So äfven Emellan-fyra-ögon ) —
Sättes stundom efter sitt objekt, t. ex.: Vänner e.
går del nog an. Oss e. gör det ingenting.
Oss. e. sagdt, i förtroende. Dem e. kan aldrig
mera någon vänskap äga rum. Sins e., se
Sins. Kan äfv. konstrueras med infinitiv, t. ex.:
E. all vörda och tillbedja är den skilnad,
att .... — 4) Tal, mått, som öfverstiger clt,
men understiger ett annat dylikt. E. två och Ire
fot. E. en och två tunnor. — 8) Brukas
absolut, nästan adverbiall, för att utmärka
mellangif-len vid byte. Få, gifva e., i mellangift. Jag
bylte ur med honom, och gaf 20 R:dr e. —
Se f. ö. Silla e., m. fl. — Ingår i
sammansättning med flera vcrber och nomina, under
förestående bemärkelser, och bortkastar dervid alltid det
första c, t. ex.: Mellankomma, mellanlägga,
mellanakt, mellanmur, o. s. v. — Midi emellan,
adv. talesätt, se Midi. [Imcllan.]
Anm. I sl. f. Emellan brukas ofta förkorladl
Mellan, helst då förcgåendo ord slutas medcn vokal.
EMELLAN-FYRA-ÖGON, n. 8. Två personers
sammankomst, möte i enrum. Nytt ord, bildadt,
för att motsvara det franska Tètc-å-tètc.
EMELLANÅT, emèllanå’t, adv. Se
Dessemellan [Imellanåt.]
Anm. Förkortas ofta till Mellanåt; Jfr. Anm.
under Emellan.
EMELLERTID, emellertfd, adv. Under denna
tid; medan något annat händer eller göres. Vi
sjöngo och roade oss; e. hände, all . . . .
Man lefver nu blott för nöjen, och e. går allt,
hur del kan. — Syn. Under tiden. Härunder,
Derunder. — Konj. Icke desto mindre. Del
är c. sant, atl ... . AT har lofvat mig del,
men e. gör ni motsatsen. Man sade, all han
ej skulle komma; e. är han nu här. — Syn.
Sc Likväl.
An,m. Ordet har omvexlande skrifvits Emedlerlid,
Jmedlertid och Imellertid, men Sv. Akad. har för
välljudets skull och i överensstämmelse med del
mest brukliga uttalet antagil Emellertid,
hvilket synes böra bibehållas. Förkortas stundom
till Mc t lertid; jfr. Anm. under Emellan.
EMENDATION, cmänndalschön, f. 3.
Förbättring, rättelse.
EMERITUS, emèrituss, m. (lat.) Så kallas en
embetsman, som, efter erhållet afsked, njuter pension
eller behåller lönen för don tjenst, han innehaft.
EMETISK, emétissk, a. 2. (med.) Som
verkar kräkningar.
EMFAS, ämmfås, f. 3. Kraft, eftertryck i ett
tal. [Emphas.]
EMFATISK, ämmfålissk, a. 2. Eftertrycklig,
uttrycksfull. [Emph—.]
EMIGRANT, –ånnt, m. 3. 1) (i allmänhet)
En, som utvandrar ur silt fädernesland och
bosätter sig i främmande land. Utvandrare. — 2)
(särskilt) Benämning på dem, som under första
franska revolutionen utvandrade ur Frankrike.
EMIGRATION,––––––tschön, f. 3. Utflyllning
ur fäderneslandet till ett annat land, för att der
bosätta sig. Utvandring.
EMIGRERA, v. n. 4J Utflytta, utvandra. Jfr.
Emigration.
EMINENS, - - nä’nns, f. 3. Titel, som i 7:dc
århundradet tillädes biskopar, men numera
tillkommer endast kardinaler och andeliga kurfurstar.
Betyder egentligen: Ulmärkthet. Hans e. Ers e.
EMINENT, –nännt, a. 4. Högst förträfflig,
utmärkt.
EMIR, -i’r, m. 3. Titel, som i Orienten och
Norra Afrika tilläggcs oberoende slamböfdingar,
äVensom alla Mohammeds afkomlingar. Betyder
efter orden: ädel, furstlig.
EMISSARIE, –årie, m. 3. Person,
utskickad af enskilt man eller clt samfund, en förening,
för alt i hemlighet söka utforska något eller
ulbrc-da vissa grundsatser. Utskickad, Kunskapare, Spion.
EMOLUMENT, –––––––-mä’nnt, n. 3. Fördel,
nytta. — pl. 1) Löneförmåner. — 2)
Biinkomster, sportler.
EMOT, emöt, prep. Hette ursprungligen Ä
moli, af gamla ordet Mot, möte. Betecknar:
4) Rörelse, för alt möla någon, antingen i vänlig
eller ficndllig afsigt. Gå c. cn ankommande
gäst. Hon steg upp och gick några steg c.
den inträdande. Gå, tåga, rycka* an e.
fienden. Säges äfv. i fråga om ting, såsom: Segla
e. strömmen, gå e. vinden, blåsten, vädret,
simma e. vågorna. — 2) Strid, tvist, stridighet.
Strida, slåss, fäkla, kriga e. någon. E.
naturen, vanan. E. ens förhoppning. E. all
förväntan, förmodan. E. min vilja. Försvara
cn mening, sals c. någon. Tala för och c. cn
sak. Vara e. någon, vara fiende, motståndare
till, söka motverka någon. Hafva något e. en,
något att förebrå en. Han har myckel c. sig,
del är mycket, som motverkar hans framgång,
lycka, o. s. v. Jag har inlct e. delta förslag,
sätter mig icke dercmot. Vara o. (om sak), vara
vidrig, motbjudande. Om det icke är dig e.,
om du dcrlill bifaller. Handla, bryta e. lagen,
öVerträda den. — Syn. Med. — 3) Bemötande,
antingen godt eller ondt. Din vänskap, godhet,
välvilja c. mig. Hans hårdhet, grymhet,
elakhet e. dem. — 4) Medel, som förekommer eller
aflijelper något ondt, någon olägenhet, svårighet,
sätter hinder för, o. s. v. Hvad medel, hvilken
utväg skall jag hitla på e. delta hotande onda?’
Sälla cn dam e. strömmen. Tröst e. sorgen.
Hjelp, medel, botemedel c. cn sjukdom. — Syn.
För. — 8) Rum, läge, belägenhet: a) I närheten
af clt föremål, på denna sidan derom. E. Upsala
är föret dåligt. E. polerna ligger cn evig is.
— b) Midi c., geni e., midt franiför clt föremål;
på andra sidan om någon rymd. Midi c. på
andra sidan om galan ligger hans hus. Midi e.
södra Europa ligger Afrika. Midi e. spegeln
slod en soffa. — 6) Närheten af en viss tidpunkt.
E. slutet af året. E. morgonen, aftonen,
middagen. E. regn, när regn tillbtundar. — Syn.
Nära, Fram emot, Inemot. — 7) Utbyle>
vedergällning, ersättning för. Ulbyla något c. ell
annat. Hålla tio c. clt på vad’. E. pant, gviUo.
Han afstår egendomen e. cn summa af ... .
E. betalning af... . Erhålla något e. löfle,
vilkor, all ... . — R) Förhållande, jemförelse*
Rikedom är inlct c. dygd. E. honom är han
en helt obclydande person. — Syn. I jemförelse
ined. — 9) (i fråga om antal) Nära. E. 1000
R:dr. — Syn. Inemot, Nära, Icke långt ifrån,
Vid pass. — 40) Brukas stundom absolut, nästan
adjektivt, i samma mening som: stridig, vidrig,
t. ci.: Vinden är e. — Se f. ö. de vcrber,
livar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
