Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fiskljuster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIS
FJE
433
ben svart, näbbhud och fötler blå; lefvcr af fisk.
Kallas äfv. Fiskhök, Sjöhök. Falco haliætus.
FISKLJUSTER, se Ljuster.
FISKMAT, m. sing. Mal, tillredd af fisk.
FISKMJERDE, sc Mjerde.
FISKMÅSE, m. 2. pl. — måsar. Simfågel,
af 17 ’/, tums längd, ofvan askblå både på rygg
och vingar, det öfriga af kroppen snöhvitt; Icfver
isynnerhet af fisk. Kallas äfv. blott Måse, samt
Måka. Larus canus.
FISKOLJA. f. 1. Se Fisktran.
FISKPASTEJ, ffsskpastäj, m. 3. Pastej,
till-lagad af fisk.
FISKPLANKOR, f. 1. pl. (skepp.) De
med-lersla plankorna af däcket på ett fartyg, i hvilka
hål befinnas, för master, pumpar, o. s. v.
FISKREDSKAP, n. 5. o. m. 3. 1) (nculrum)
Redskap, som användes vid fiske. — Syn.
Fiskdon. — 2) (maskulin; kollektivt) Samteliga
redskap, don, som dervid användas. All f-en
befanns i bästa skick.
FISKRIK, a. 2. Som har god tillgång på fisk.
F. sjö. F-t vallen.
FISKRYSSJA, se Ryssja.
FISKRÅK, n. 5. Innanmätet på fisk, hvilket
urtages, då den rensas, för att lagas till mat.
FISKSJUKA, f. 1. Sjukdom, som för någon
tid är allmänt rådande bland fisk.
FISKSKINN, n. 5. i) Skinn af allt slags
skinnfisk. — 2) (uti inskränktare mening) Skinn
af åtskilliga slags fisk, såsom stör, eller af skäl,
hvilkcl vid finare träarbeten användes till
afpuls-ning och polering. Sc vidare Schagräng.
FISKSOPPA, f. i. Soppa, tillredd af fiskspad
med pcrsiljeröltcr, palstcrnackor, selleri, lök och
persilja.
FISKSPAD, n. 5. Vatten, hvari fisk blifvit
kokad.
FISKSUMP, m. 2. Se Sump, Bålsump och
Släpsump.
FISKSÅ. m. 2. Se Fiskbalja.
FISKSÅS, m. 3. Sås till en fiskrätt.
FISKSÄLJARE, m. 5. — JERSKA, f. 1. En,
som handlar med fisk.
FISKTIONDE, m. 4. Tiondcafgifl, bestående
af fisk, till pastor i skärgårdsförsamlingar.
FISKTJUF, m. 2. pl. — ljufvar. Den, som
olofligt vittjar annans nät eller fiskebragd.
FISKTORG, n. 5. Särskilt torg i en stad,
der fisk hålles till salu.
FISKTRAN, m. sing. Fettet af fisk,
isynnerhet af hvalfiskar och skälar; är, sådan den
förekommer i handeln, flytande, gulbrun och har cn
obehaglig fisklukt.
FISKTÄRNA, f. 1. Simfågel, af Tärnornas
slägte, 18 tum lång, blågrå, med svart hufva, hvit
stjerl, näbb och fötler röda. Kallas äfv. endast
Tgma. samt Bättentärna. Sterna Hirundo.
। Fl SK US. se Fiscus.
. FISKVARA, f. 1. Viktualievara, som beslår
aj fisk, använd som födoämne, saltad, torkad, rökt,
o. s. v. Brukas mest i plur.
FISK VATT EN, n. 5. Vatten, som begagnas
till sköljning af fisk, som skall tillredas till mat.
FISKVÅG, m. 2. Särskilt våg i en stad, der
fisk va ror vägas.
FISKÄTANDE, n. 4. Omständigheten, att
man vanligtvis lefver af fisk, förtär mycket fisk
lill sin föda. F. är vanligt bland katoliker,
under fastlagen. — Adj. 1. 1) Som för
lill-fället äter fisk. I denna bem. mindre brukligt. —
2) (allmännare) Som lefver af fisk, ofla förtär fisk.
Elt f. folk. Brukas isynnerhet ofla i
naluralhi-storien. Eli f. djur, en f. fågel.
FISKÄTARE, m. S. 1) En, som för tillfället
äter fisk. När jag kom in, fann jag ell par
f. sillande vid ell bord. Brukas i denna bem.
mindre ofla. — 2) En. som vanligtvis lefver af
fisk, ofla förtär fisk, tycker om fiskmat. Han är
en stark f. — 3) (nat. hist.) Säges om däggdjur
och fåglar, som lefva af fisk.
FISKÖRN, m. 2. En art af Örnslägtet,
omkring 8 fot lång och med något öfver 7 fots
ving-bredd; färgen brungrå med ljusare hufvud och
hals; stjerten hvil och näbben gul. Kallas äfv.
Vanlig Hafsörn. Falco albicilla.
FISS. n. 5. (i musik) F, upphöjdt en half ton.
FISSIL, - i l, a. 2. Som låter klyfva sig.
FISSUR, -ür, f. 3. (kir.) Spricka i ben,
benbrott på längden. Bcnspalt.
FISTEL, fi sstl, m. 2. pl. fistlar. Pipigl sår,
som utbreder sig under huden och fördjupar sig
i någon del af menniskokroppen, vanligtvis med
en ytterst fin öppning utåt, hvarigenom var
utflyter. Pipsår. Ingår i några sammansättningar,
såsom: Tandfistel, Tårfistel, m. fl.
FISTELAKTIG, FISTELARTAD, a. 2. Som
liknar en fistel.
FISTELKNIF, m. 2. pl. — knifvar. Elt
slags fältskärsknif, som begagnas vid fistelskärning.
FISTELSKÄRARE, m. 5. Kirurg, som är
öf-vad att operera fistlar och utöfvar denna konst.
FISTELSKÄRNING, f. 2. Kirurgisk
operation. då en fistel bortskäres.
FIX, a. 2. (lat. Fixus) 1) Fast, stadig,
orörlig. F. idé, någon viss inbillning, som
uteslutande sysselsätter en menniskas tankar och till
viss grad bcröfvar henne förnuftets bruk. — 2)
(kem.) Eldfast.
FIXERA, v. a. 1. 1) Fastställa, bestämma.
F. priset på en vara. — 2) Skarpt fästa ögonen
på någon. F. någon. — 3) (kem.) Göra fast el),
stadig, gifva fast form. Säges om flytande
ämnen. — Fixerande, n. 4. o. Fixering, f. 2.
FIXSTJERNA, (Tckssjärna, f. 1. Stjerna, som
alltid bibehåller samma rum i förhållande till
andra stjernor och lyser med eget ljus. Fast
sljer-na. Sol.
FJELL, se Fjäll.
FJERD. se Fjärd.
FJERDE, fjä rde, ordningstal. Som är näst
efter den tredje. Hvar f. dag, vecka, månad.
För del f. [Fjärde.]
FJERDEDAGSFROSSA, f. 1. Frossfeber, då
febern återkommer hvar fjerde dag.
FJERDEDEL. m. 2. En del af ett helt,
hvilket är deladt i fyra lika stora delar. Tre f-ar.
En f-s aln, mil, limma. Elt f-s skålpund, år.
(I musik) En f-s not, paus, takt.
FJERDEPART, m. 3. 1) Se Fjerdedel. —
2) Lott i Falu grufva, utgörande en fjerdedel af
hvarje s. k. utfjerding, eller */,00 af grufvan.
FJERDING, fjardinng, m. 2. 1) En
åttonde-del af en tunna torra varor (i Nerikc en
fjerde-dels tunna). — 2) Fjerdedel af ett slagtadt
kreatur. — 3) F-en, benämning på en viss del af
Upsala stad.
FJERDINGSFÖRSTE, m. 2. pl. — försiar.
Det i bibeln begagnade svenska ordet för del
grekiska Tetrarchcs, hvarmed några småfurstar i
Judcen betecknades.
FJERDINGSMAN, m. 5. pl. — män. Etl
slags polisuppsyningsman på landet, hvilken det
åligger att underrätta kronofogden eller
länsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
