Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fruntimmersvin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496
’FRU
FRÄ
FRUNTIMMERSVIN, n. 3. Südanl slags vin,
som Är passande för fruntimmer att dricka, d. v.
s. sött, lättdrucket ocb svagt.
FRUSA, v. n. 4. Häftigt välla fram genom
någon liten öppning. Blodet f-r ur såret.
För-bindes ofta med partiklarna [råm, ul, upp, t. ex.:
Vattnet f-de [ram genom låstappen. Blodet
f-dc ut genom både mun och näsa. — Syn. Se
Strömma. — Frusande, n. 4.
FRUSEN, part. pass, af Frysa. Som tillfrusit.
F-el vatten. En f. (lod. F. mark, hvari vattnet,
som den innehåller, tillfrusit. F. frukt, hvars saft
är eller varit tillfrusen. — Adj. 2. neulr. — et.
(om mcnniskor och djur) Ömtålig, känslig för köld.
Vara myckel f. af sig. En f. stackare.
FRUSENHET, f. 3. (mindre brukl.)
Egenskapen att vara ömtålig för köld.
FRUSTA, v. n. 1. 4) (om hästar) Häftigt och
med ett starkt ljud utdrifva luften genom
näsborrarna. — %) F. ul, sägcs om mcnniskor, då de
af någon orsak ofrivilligt genom mun och näsa
häftigt gifva från sig något flytande ämne, som
inkommit i munnen eller uppstigit ur magen.
Han kunde ej berga sig för skralt, ulan f-de
ut all soppan, som han nyss infört i munnen.
Kan äfv. sägas neutralt om sjelfva vätskan, l. ex.:
Han fick en så stark uppstigning af surt
vallen, all del f-dc ul genom bäd’ mun och näsa.
— F. ut betyder äfv. detsamma som Flåsa ul.
FRUSTUGA, f. 4. Sednare^ tiders benämning
på del särskilta rum (i fornspråket Skemma eller
Herbergi), der husets döttrar vistades med sina
tärnor och sysselsatte sig rned allehanda
fruntim-mersarbcten. Äfv. Jungfrubur.
FRYNTLIG, fry’nntligg, a. 2. (af t. freundlich)
Gladlynt och vänlig. En f. man. F. min, blick,
uppsyn, lon, rösl. — Syn. Se Vänlig. —
Frynlligl, adv.
FRYNTLIGHET, f. 3. Egenskapen att vara
fryntlig. — Syn. Se Vänlighel.
FRYSA, v. n. 3. Ind. pres. sing. Fryser; pl.
Frysa. Impf. sing. Frös; pl. Fröso. Impcr.
sing. Frys; pl. Frysen. Konj. impf. Fröse. Sup.
Frusit. Part. pres. Frysande; part. pret.
Frusen. 4) (om flytande ämnen) Genom köld
förvandlas till is. Vallnel f-ser. Del var så stark
köld, all vinet, brännvinet frös. Qvicksilfrel
f-ser, när det vid hög köldgrad antager fast form.
F. bort, fast, se Bor l fry sa. Fast fry sa. F. igtn,
till, se Tillfrysa. F. igenom, helt och hållet,
ända till bottnen, förvandlas till is. F. ihop, se
Hopfrysa. F. in, inne, blifva instängd af is
(vanligare: Blifva infrusen). F, sönder, säges
om kärl, som springa sönder, då den i dem
inneslutna vätskan fryser. — Impersonelt säges: Del
f-ser cll. f-ser på, är så kallt i luften, att
vattnet fryser. — 2) Sägcs om fasta kroppar,
isynnerhet växter, som genom köldens inflytande
undergå den förändring, alt uti dem innehållna
vätskor, safter förvandlas till is. Marken har f rusil
i natt. Jorden är stundom frusen lill [lera
alnars djup. Potatisen, frukten har frusit af
den starka kölden. När frukt f-ser, blir den
skämd. — F. borl, se Borlfrysa. — 3) (om
mcnniskor och djur) Erfara en obehaglig,
plågsam känsla af köld i kroppen. När det är kallt,
f-ser man, om man icke är väl klädd. F. om
händer och fölter. F. fingrarna af sig, mista
fingrarna till följe deraf, att de blifvit förfrusna
och måst amputeras. F. ihjél, se Ihjelfrysa. —
4) Under frossfeber vara utsatt för frossan (bem. 4).
Han f-ser hvardag, hvar annan, hvar tredje dag.
FRYSJORD, f. 2. (mindre brukl.) Frusen jord.
FRYSKALL, a. 2. Det är f-l, luften är så
kall, alt vattnet fryser.
FRYSNING, f. 2. Den naturverkning,
hvarigenom flytande ämncnx växter, jordprodukter o.
s. v. frysa; jfr. Frysa, 4 o. 2.
FRYSPUNKT, m. 3. (fys.) Den punkt eller
det streck på termomelerskalan, som utvisar, att
vattnet fryser, när qvicksilfrel i rörel fallil till
densamma; den temperaturgrad, vid hvilken
vattnet fryser. Termometern har fallit lill f-en,
slår så och så många grader öfver eller
under f-en. Öfver f-cn, värma; under f-en, köld.
Kallas, på termometern, äfv. Nollpunkten.
FRÅ, (gam.) se Från.
FRÅGA, f. 4. 4) Framställning till någon,
innehållande begäran om svar till underrättelse,
upplysning eller för att vinna bekräftelse i sin
mening. Göra någon en f. om en sak.
öfver-hopa någon med f-gor. Min f. förblcf
obesvarad. Svara på min f. Framställd i f-gor
och svar. (Iron.) Del var en f.! del var enfaldigt
frågadt. — Syn. Spörsmål. — 2) (gram.) Sals,
som innehåller en sådan framställning. F-n är
antingen direkt eller indirekt. — Syn.
Frågande sats, Frågesats. — 3) (rel.) Talfigur, då man
frågar, icke af tvifvel, ulan med full öfverlygelse,
hvilken man derigenom på ett kraftigare sätt
söker uttrycka, t. ex.: Hvarlill dessa omvägar,
då de icke behöfvas, för all uppnå målel? —
4) Uppgifvet ämne för granskning, undersökning;
allmän eller enskilt angclägenhel, som är under
Öfvcrläggning eller hvarom tvistas. En f. i
logiken, i matematiken, i lagfarenhclen. En
enkel, svår, viglig, kinkig, invecklad [.
Framställa, väcka, framkasta, undersöka, granska,
öfverlägga om, afgöra en f. En politisk f.
Den tyska, den schleswig-holsleinska f-n. F-n
är nu icke om det, ulan om en annan sak.
Der om är icke f., det är icke derom vi tala,
öfverlägga, o. s. v. Derom blir f., det kommer
till tals, derom kommer att öfvcrläggas, det
kommer under granskning, betraktande, afgörande.
Del är, blir en annan f., det är en sak, ett
ämne, som icke hör hit, som är af helt annan
beskaffenhet. Är f-n om all ljuga, så är han
mästare, i ljuga är han m. Del är utan f., helt
visst, helt säkert, t. ex.: Det är utan f., ulan
all f., all han var der. Ingå i f-n om,
undersöka f. o. Sälla i f. (äfv. Ifrågasätta), yttra
tvifvel, tvifla om, bclvifla, t. ex.: Huru kan
man sätta någonting sådant i (.? Vara i f.
(äfv. Ifrågavara), vara föreslagen, vara ämne för
granskning, Öfvcrläggning, t. ex.: En jernväg
är i f. Komma i f. (äfv. Ifrågakomma),
föreslås, göras till föremål för granskning, rådplägning,
t. ex.: En ansökan hos regeringen om lån af
staten har kommit i f. Del kommer aldrig i
f., derom blir aldrig tal, det kommer aldrig att
föreslås, påtänkas; del händer aldrig. Bildar flera
sammansättningar, såsom: Samvetsfråga.
Samhällsfråga, Ersättningsfråga, Tvistefråga, m. fl. — Syn.
Uppgift (Tal, Tvifvel).
FRÅGA, v. a. 4. o. (i talspråket) 2. Göra
fråga (eller frågor). Jfr. Fråga, 4. Om jag lörs
f., hvari från kommer ni? Det f-s, om herrn
är hemma. F. någon om en sak. F.
husbonden derom F. efter någon, fråga, hvar någon
är, vistas, hur han mår, befinner sig, om han är
i lifvct. — F. efter, bekymra sig om, bry sig om.
Brukas med negation eller i direkt fråga, t. ex.:
dag f-r icke efter honom eller hvad han säger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
