Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förståndig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖR
i hemlighet hafva öfverenskommlt med honom
om något, som rör en annan. Lefva i godt f.,
i god sämja, vara väl sams.
FÖRSTÅNDIG, förstå’nndigg, a. 2. 4)
Bcgåf-vad med förstånd (bem. 4). Eli f-l väsende. I
denna bem. mindre brukligt. — 2) Som rätt
brukar sitt förstånd och sin vilja. En f. man,
men-niska. — 3) Som uttrycker, röjer, tillkännagifver
klokhet. Ell pl uppförande. — Syn. (för begge
de sednare bem.) Se Klok.
FÖRSTÅNDIGHET, f. 3. Se Förstånd, 2. —
Syn. Se Klokhet.
FÖRSTÅNDIGT, adv. På elt förståndigt sätt,
med förstånd. Bära sig f. ål. — Syn. Se Klokl.
FÖRSTÅNDSKUNSKAP, förståmidskünnskap,
f. 3. (Hl.) Kunskapen om det allmänna och
nödvändiga hos tingen.
FÖRSTÅNDSRUBBNING, f. 2. Se
Sinnesrubbning.
FÖRSTÅNDSTRO, m. sing. (fil.) Tron på
del sannolika, i fråga om erfarenhelsförcmål.
FÖRSTÅSIGPÅARE, –-paare, m. 8. En,
som vill gälla för att förstå allt, men förstår i
sjelfva verket intet. Nytt ord, brukadt endast i
skämtsam stil.
FÖRSTÄF, Jö’rstä’v, m. 2. pl. — släfvar,
(skepp.) En något krokig bjelkc, som med sin
undra ända är fästad på underloppet af elt
fartyg. och hvars öfra ända räcker upp under
bog-sprötet.
FÖRSTÄLLA, fö’rslä’lla, v. a. 2. I. Se Ställa
fö’r. — Förställande, n. 4. o.
Förställning, f. 2.
FÖRSTÄLLA, förstä lla, v. a. 2. II. 4) Gifva
något ett annat utseende, än det verkligen har.
F. sin stil, sitt ansigle. F. sina miner. F.
sin röst, gifva den annan ton, än den af naturen
bar, i afsigt alt göra dcn oigenkünnelig. — 2)
Gifva fult utseende. Den hufvudbonaden f-ller
henne. — Syn. Vanställa, Misskläda, Misspryda.
— F. sig, v. r. I det yttre, för menniskors
ögon, visa sig annan, än man i själ och hjerta är.
/ djupet af hans hjerla brann hatet, men han
pilde sig och låtsade vänskap. — Part. pass.
F-lld antager ofta adjektiv natur, t. ex.: F.
röst, min, uppsyn. F. vänskap, uppriklighcl.
låtsad. &c. — Syn. Tillgjord, Falsk, Låtsad. —
Förslällande, n. 4.
FÖRSTÄLLARE, fö’rstä’llare, se Föreställare.
FÖRSTÄLLNING, förstä llninng, f. 2. Det slags
uppförande, då man söker dölja sitt verkliga
sinnestillstånd och ställer sig till dct yttre helt
annan, än man verkligen är. Bruka f.
FÖRSTÄLLNINGSGÅFVA, f. 4. Förmågan
att kunna förställa sig.
FÖRSTÄLLMNGSKONST, f. 3. Konsten att
förställa sig.
FÖRSTÄMMA, förslä’mma, v. a. 2. 4) Gifva
falsk »stämning (åt elt musikinstrument). — 2) (fig.)
Förorsaka dåligt lynne, göra ledsen. Denna
obehagliga händelse f-mde alla gästerna. —
Syn. Se Bedröfva. — Part. pass. F-md nyttjas
ofla som adjektiv, i bem. af: Nedslagen,
bedröf-vad, modfälld. — Förstämmande, n. 4.
FÖRSTÄMDHET, f. 3. Förstämd
sinnesförfattning, nedslagenhet. — Syn. Se Bedröfvelse.
FÖRSTÄMNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
förstämmer; händelsen, omständigheten, då någon
eller något förstämmes. —■ 2) (fig.) Förstämdt
sinnestillstånd. nedslagenhet. — Syn. Se Bedröfvelse.
FÖRSTÄNDIGA. förslä’nndiga, v. a. 4. (t.
versländigen) Låta förstå, gifva tillkänna (på ett
FÖR 873
befallande, föreskrifvande, tillrättavisande sätt,
såsom cn cmbctsmyndighct eller förman i afseende
på underordnade). Man har pl honom, all....
Han har blifvit pd, alt .... — Syn. Antyda,
Befalla.
FÖRSTÄNDIGANDE, n. 4. 4) Handlingen,
hvarigenom någon förständigas. — 2) Hvad som
förständigas eller blifvit någon förständigadt.
FÖRSTÄNGA, fö rslä nnga, v. a. 2. Vanligare
Slänga [ö’r (se d. o.). — För släng ande ,
n. 4.
FÖRSTÄNGNING, fÖ’rstä’nngninng, f. 2. 4)
Handlingen, hvarigenom något förstänges. — 2)
Det, hvarmed något blifvit förstängdt.
FÖRSTÄNGSTAGSEGEL, fö rstä nngståggségl,
n. S. (skepp.) Stagscgel, som vandrar på
försläng-slaget.
FÖRSTÄRKA, förstä’rrka, v. au 2. Göra
starkare. Användes i fysisk mening och i militärisk
stil. F. en mur, en bjelke. F. en armé. F.
garnisonen, posterna. — Syn. Se Stärka.
FÖRSTÄRKANDE, n. 4. Handlingen,
hvarigenom något förstärkes.
FÖRSTÄRKNING, f. 2. 4) Se Förstärkande.
— 2) Del, hvarmed något blifvit förstärkt.
Arméen var myckel hopsmält, men f. var i
antågande, trupper lill arméens förstärkande. —
Ss. F-smanskap.
FÖRSTÖRA, förstÖ’ra. v. a. 2. 4) Genom
mekanisk eller kemisk kraft upphäfva
sammanhanget emellan delarna, som utgöra ett föremål,
så att det antingen upphör att vara till, eller helt
och hållet förlorar sin form, sin användbarhet,
eller dock så vida, att det är odugligt till sitt
förut varande ändamål. I grund f. en stad.
Dammen, vägen har blifvit f-rd genom
öfver-svämningen. — 2) Sägcs om den härjning,
som storm, hagel, frost åstadkomma på växande
gröda, frukter, o. s. v. En orkan har f-rl alla
fruktträdgårdar i landet. Haglel har f-rl alla
vingårdar i hela trakten. Frosten f-rde i går
natt turska bönorna. — 3) (fig.) a) Orsaka
för-dcrf, undergång, stor minskning i rikedom,
välstånd. Har både person och sak till subjekt.
Del är en falsk vän, som f-rl honom. Spelet
har f-rl honom. Kriget har alldeles f-rl
denna provins. — Syn. Fördcrfva, Bringa på fall,
i fördcrfvet, Ruinera. — b) Orsaka förlust af
heder, kredit, helsa. Denne vällusling har f-rl
många familjers heder. Denna sak har f-rl
hans ära, hans goda namn och rykte, hans
krcdil. Ulsväfningar hafva f-rl hans helsa.
Öfverdrifvel arbete f-r hclsan. — Syn.
Förderf-va. — c) (med sak till objekt) Tillintetgöra.
Af-unden f-r all fred och vänskap. Denna
händelse f-rde all vår glädje. En tillfällighet
Prde dessa väl uttänkta planer. — Syn. Se
Tillintetgöra. — d) Förslösa, göra ände på; på
ell slösaktigt, vårdslöst sätt förbruka. Han har
f-rl sin förmögenhet på spel och nöjen. Der
f-res mycken ved. — Syn. Se Förslösa. — e)
I hög grad försvaga, göra oduglig. Myckel sött
f-r magen. — F. sig, v. r. 4) Störta sig i
för-derf, olycka. Han har f-rt sig på, genom spel.
Han f-r sig genom sill dåraktiga slöseri. —
2) Fördcrfva sin helsa. Han f-r sig genom
ulsväfningar. — Syn. Fördcrfva sig. — Part. pass.
F-rd antager ofla adjektiv natur, för alla verbets
bemärkelser, t. ex.: En f. stad, väg, vingård.
En f. familj, menniska, heder, ära, helsa,
plan, förmögenhet, mage. Se f. ut, hafva ett
f-l utseende, hafva elt utseende, som röjer, alt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
