Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Genomvarm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEN
GEO
helst Vandra genom, t. ex.: Han har nyss
vandrat genom parken.
GENOMVÄRM, jènåmmvarrm och jènåmm
varrm, a. 2. Öfverdrifvet, i högsta måtto vann.
GENOMVATTNA, v. a. 4. Genomflyta.
Brukas om strömdrag, mest i passiv, synnerligast
particip, t. ex.: Ell land, g-dl af många floder.
GENOMVÅT, jènåmmvåt o. jènåmm våt, a. 2.
Helt och hållet våt, våt öfverallt, ända igenom.
.Jag år alldeles g. Rocken har bl ifvil
alldeles g.
GENOMVÄFVA, v. a. 2. 1) Väfva ett tyg sä,
att det synes genomflätadt med något. G. siden
med blommor af guld. — 2) (fig.) Här och der
i ett helt inblanda, inströ något, som ger
om-vexling deråt. Elt med verser g-fdl tal.
GENOMVÄL, jènåmm väl, adv. I högsta grad
väl. Del år så g. emellan dem. — Bör
rätteligen. efter uttalet, skrifvas Genom väl.
GENOMVÄRMA, v. a. 2. Värma något ända
igenom, så att värmen tränger till alla delar.
GENOMVÄTA, v. a. 2. Göra genomvåt.
GENOM VÄX A, v. a. 2. Vanligare Växa
genom.
GENOMÄRLIG, jènåmm ä’rligg, a. 2. I
botten ärlig, fullkomligt ärlig. — Bör helst, enligt
uttalet, skrifvas Genom ärlig.
GENOMÖFVAI), jènåmmövadd, a. 2.
Fullkomligt öfvad. Väl g. i ell handgrepp.
GENOMÖGNA, v. a. 1. Flyktigt genomse,
genomläsa, genombläddra. G. en skrift, en
tidning.
GENOTT, gena’tt, m. 3. (fr. Genelte) Ett
slags rofdjur, halfannan fot långt, grått, med
svarta och bruna ränder och fläckar; pelsverket, som
doftar af desman, är mycket eftersökt. Viverra
Genotta.
GENRE, schånng’r, m. 3. (fr.) Slag, art; eget
sätt, egen smak (i skrifva, måla, o. s. v.).
GENREMÅLNING, schånng’r-må’lninng, f. 2.
4) Den art af målningskonsten, som sysselsätter
sig med framställningen af särskilta föremål,
hvilka icke stå i omedelbar förbindelse med en
handling, således målning af porträtter, af djur,
blomsterstycken, kostymer, o. s. v. Stundom menas
dermed äfven husliga scener, bambochader, m. m.
— 2) Tafla, som föreställer någon sådan bild. —
I samma mening brukas äfven Gen restycke,
-bild.
GENSAGA, f. 4. Se Gensägelsc.
GENSKJUTA, v. a. 3. (böjes som Skjula) Gå
gent, tvärs öfver en rymd, till en väg, ett ställe, der
man vet, att man träffar en person, som der skall
gå fram. Han ville undvika mig och gick
andra gatan, men jag gick en tvärgata och g-sköt
honom.
GENSTIG, m. 2. 4) Gångstig, som förkortar
vägen. — 2) (fig.) Se Genväg, 2.
GENSTRÄFV1G, a. 2. Som slräfvar emot, ej
vill lyda. — Syn. Motspänstig, Genstörtig,
Uppstudsig, Tredskande.
GENSTRÄFVIGHET, f. 3. Egenskapen, att
vara gensträfvig. — Syn. Motspänstighet,
Gen-störtighet, Uppstudsighet.
GENSTRÄFV1GT, adv. På ett gensträfvigt
sätt, med gensträfvighet. — Syn. Motspänstigt,
Uppstudsigt, Genstörtigt.
GENSTÖRTIG. a. 2. (föråldr.) Se Gensträfvig.
GENSTÖRTIGHET, f. 3. (föråldr.) Se
Gen-slräfvighel. — Genstörtigt, adv.
GENSVAR, n. 6. Ovänligt, sturskt,
uppstudsigt svar.
605
GENSVAR1G, a. 2. Som ger ovanliga, sturska
bvar. — Syn. Uppkäftig.
GENSÄGELSE, f. 3. Motsägelse, invändning.
GENT, adv. G. emot, G. öfver, midt emot
på andra sidan. Han bor i huset g. emot.
GENTIAN, jänntsian, f. 3. (bot.) örtslägtet
Genliana.
GENTIANIN, jänntsianfn, n. 3. (kem.) Elt
grönt, stelnande fett och okristalliscrbart socker,
som utgör den egna beståndsdelen i örten
Gen-tiana lutea.
GENT1L, schanngtn, a. 2. (fr.) Täck, artig,
hygglig, nätt, smakfull, grannlaga.
GENTLEMAN, schä’nnt’lmann, m. pl.
Genlle-men. (engelskt ord) Man af heder och rättskänsla,
i förening med elt belcfvadl sätt alt vara.
GENUIN, jenui’n, a. 2. (lat. Genuinus) 1)
Medfödd, naturlig. — 2) Äkta, verklig.
GENUS, jénuss, n. pl. genera (jénera). (lat.)
4) Slägte, slag. — 2) (gram.) Elt ords slägle, kön.
GENVÄG, m. 2. 4) Väg, som går tvärs (gent)
öfver och förkortar den vanliga ell. slörre vägen.
Gå en g. — Syn. Genstig. — 2) (fig.) a) Sätt,,
metod, medel, hvarigenom elt förfarande o. s. v.
förkortas. — b) Kort begrepp af en vetenskap. —
Syn. Kompendium. — 3) Titel, som standom
gif-ves åtskilliga skrifter, hvilka äro ämnade lill
undervisning i en vetenskap eller konst.
GENVÖRDIG, a. 2. (gam., bibi., rättare
Gen-värdig) Se Gensträfvig.
GEOCENTRISK, gäåsä’nntrissk, a. 2. (astr.)
Säges om en planet, med afseende på dess läge,
då man föreställer sig, att den ses ifrån jordens
medelpunkt.
GEODESI, göådesf, f. 3. (vetcnsk.) 4) (egentl.)
Landtmäteri, ytmätning. — 2) (i utsträckt mening)
Läran om de förrättningar, som hafva för
ändamål alt lära känna särskilta punkters läge och
afstånd på jordytan. [Gäodäsie.j
GEOGNOSI, gäågnåsf, f. 3. (vetensk.) Läran
om jordskorpans inre beskaffenhet. [Gäognosi.]
GEOGNOST, gäågnå’sst, m. 3. (vetensk.) En,
som är kunnig i geognosren.
GEOGONI, gäågånf, f. 3. (vetensk.) Läran
om jordklotets uppkomst och daning.
GEOGRAF, jeogråf, m. 3. 4) En, som är väl
kunnig i geografien. — 2) Författare i geografien.
Jordbeskrifvare. [Geograph.]
GEOGRAFI, jeografi’, f. 3. 4) Beskrifning
öfver jorden och dess märkvärdigheter, eller blott
öfver en viss del deraf. Jordbcskrifning. — 2)
Vetenskapen, som härom handlar. Jordkunskap.
— 3) Lärobok i kunskapen om jorden eller en
del deraf. Allmän g. Sveriges g. f— graphi.|
GEOGRAFISK, jcogråfissk, a. 2. Som tillhör
eller har afseende på geografien.
Jordbeskrifvan-de. [— graphisk.]
GEOLOG, gäålå’g, m. 3. 4) En, som är
kunnig i geologien. — 2) Författare i denna vetenskap.
GEOLOGI, gaålåji’, f. 3. (vetenskp Läran
om jordklotets yttre form, dess beståndsdelar,
bildningsperioder. m. m. [Gäo —.]
GEOLOGISK. gäålå’jissk, a. 2. Som tillhör
eller har afseende på geologien. [Gäo—.]
GEOMANTI, gäåmannti’, f. 3. Konsten att
af vissa i sand gjorda punkter förespå
tillkommande ting.
GEOM ETER, jeoméUr, m. 3. pl. — melrer.
En, som är kunnig i geometrien.
GEOMETRI, jeomelrf, f. 3. 4) Läran om
mätning af i rummet utsträckta storheter. — 2’
Lärobok häruti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
