Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gulholts ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
GUL
GUM
GULHOLTS, m. sing. Ett slags gult
färgämne, bestående i den blekgula, rödgulådriga veden
af Maclura (Morus) lincloria.
GULING, m. 2. 4) Se Gultrasl. — 2J (fam.
skämtv.) Guldmynt.
GULLBORSTE, m. 2. pl. — borstar. En Ört
med gul blomqvast, på Öland. Cbrysocoma
Lino-s yr is.
GULLFRÖ, n. 4. örten Xanthium slrumarium.
GULLGUBBAR, m. 2. pl. Se Stånds.
GULLKULLA, f. 4. Se Gulväpling.
GULLPUDRA, f. 4. Ört, hvars blad äro
liksom beströdda med ett guldpudcr, och som har
gula blommor. Chrysosplcnium alternifolium.
GULLRIS, n. sing. Mångårig växt på
ängsbackar, med gul blomvippa. Solidago virgaurca.
Kallas äfv. Jungfruris, Räftunga.
GULLSKÅLÅR, f. 2. pl. Se Smörblomster.
GULLSPIRA, f. 4. Mångårig växt, på
kärrängar bland buskar, med gul blomruska, och som
användes till färgning af gult. Lysimachia
vul-garis.
GULLTRAF, m. sing. ört med stora, gula
blommor. Oenothera bicnnis. Kallas äfv. Fransk
Rapunzcl, Gul Rapunzel.
GULLVIFVA, f. 4. Mångårig växt, allmän i
backiga ängar och öppna skogslunder, med
guldgula blommor. Primula veris. Kallas äfv.
Ox-lägg. Yxlägg, St. Pers nycklar, Majnycklar,
Nyckelblomster, Gökblomma, Käringländer.
GULMÅLA, v. a. 4. Måla, slryka med gul
färg. — Gulmålande, n. 4. o.
Gulmålning. f. 2.
GULMÅRA, f. 4. Mångårig växt, allmän på
åkerrenar, med stor, gul blomvippa. Galiurn
verum. Kallas äfv. J. Mariæ Sänghalm.
Honungs-gräs, SligefrÖ.
GULNA, v. n. 4. Blifva gul. —
Gulnande, n. 4.
ø GULOCKRA, f. sing. Ett slags färgämne,
bestående i gul jcrnockra.
GULPRICKIG, a. 2. Som har gula prickar
på cn botten af annan färg. —
Gulprickighet, f. 3.
GULRANDIG, a. 2. Som har gula ränder på
en botten af annan färg. Brukas isynnerhet om
väfnader och klädespersedlar. En g. väf,
kläd-ning, näsduk. — Gu Iran di g het, f. 3.
GULRUTIG, a. 2. Som har rutor, antingen
helt och hållet gula eller bildade af gula ränder,
på botten af annan färg. — G ulr ut i g het, f. 3.
GULRÖD, a. 2. 4) Röd, med skiftning i gult.
— 2) Af en färg, som utgör en blandning af gult
och rödt.
GULSIKTIG, a. 2. Som har gulsot.
GULSIPPA, f. 4. En art Sippa, i skogsängar,
med gula blommor. Ancmone ranunculoides.
GULSOT, m. sing. Ett slags sjukdom, som
gifver sig först tillkänna genom en gulhet på
hvilögat, hvilken färg sedan småningom sprider
sig, så att huden öfver hela kroppen, allt efter
graden af sjukdomens häftighet, blir gul, gröngul
eller svartgul. *
GULSPARF, m. 2. pl. — sparfvar. Fågel
af Sparfslägtet, 7 tum lång; hufvudet hos hanen
gult, hos honan olivfärgadt, svarlfläckigt.
Embe-riza cilrinella.
GULSTEKT, a. 4. Som genom stekning fått
en gul färg.
GULSTRIMMIG, a. 2. Som har gula
strimmor på en botten af annan färg. —
Gulstrim-mighel, f. 3.
GULTRAST, m. 2. En art af Sparlfåglarna,
stor som en koltrast, till färgen gul eller grön.
Oriolus Galbula. Kallas äfv. Guling, Gylling.
GULVÄPLING, m. 2. En art Väpling med
gula blomax. Trifolium agrarium. Kallas äfven
Gullkulln, Skogshumla, Jordhumla.
GULÅDRIG, a. 2. Som har gula ådror. —
Gulådrighel, f. 3.
GULÖGD, a. 2. Som har gula ögon. —
Cul-ögdhel. f. 3.
GUMMA, f. 4. 4) Gammal qvinna. — Syn.
Käring. — 2) (fam.) Hustru. Min g. lilla! —
3) Brukas i förtrolig, skämtsam eller hotande ton
till personer af qvinnkön, äfven stundom skämtvis
till barn. Far snäll, min g. lilla, och gif mig
ett glas vallen. Du låter bli det, min g. lilla,
förslår du. Kom hil, min g. lilla, skall du
få namnam.
Anm. Gumma är feminin af det gamla ordet
Üummt, man.
GUMMA, v. a. 4. eller vanligare
GUMMERA, v. a. 4. (tckn.) Öfverstryka eller
iblanda med gummi.
GUMMERING, f. 2. (lekn.) 4) Förfarandet,
då man gummcrar. — 2) Gummi, hvarmcd något
blifvit öfverstruket, eller som blifvit iblandadl i
något.
GUMMI, n. sing. Växtämne, som löses i
vatten till cn slernmig. efter intorkning limmande
vätska. G. arabicum. ett slags naturligt gummi,
som fås af Acaeia vera och A. arabica. G.
co-pal, se Copal. G. dragant, se Draganl. G.
elaslicum, se Kautschuk. — Ss. G-artad,
-lik.
GUMMIFERNISSA, f. 4. Fernissa, beslående
endast af en lösning af gummi i vatten, och
begagnad till bindningsmedcl för så kallade
vattenfärger.
GUMMIGUTTA, f. sing. En vacker gul färg,
som ulgör den stelnade saften af:
GUMMIGUTT-TRÄD, n. ö. Ett trädslag i
Ostindicn, med pomcranslika frukter. Garcinia
Cambogia.
GUMMIHARTS, n. 3. En blandning af
gummi med harts, och ofta äfven med fet och Hygtig
olja samt något skarpt, eget ämne, kautschuk,
cxtraktivämnc m. m., som finnes i växterna och
efter utflytning torkar i luften till cn mer eller
mindre hård massa af ljusgrå, gul eller brun färg.
GUMMILACCA, f. sing. eller GUMMILACK,
n. sing. En saft, som ulflylcr ur Indiska
Fikonträdet och, stelnad, brukas till fernissor och lim.
Kallas någon gång äfv. Lackgummi.
GUMMITRÄD, n. 5. Benämning på åtskilliga
träd, hvaraf gummi fås.
GUMMIVATTEN, n. 5. Vallen, hvari gummi
blifvit upplöst.
GUMODER ell. GUMOR, se Gudmor.
GUMP, m. 2. 4) Bakdelen på mcnniskor. —
Syn. Se Bakdel. — 2) Nedre ändan af ryggraden
hos fåglar och fiskar.
GUMPA, v. n. 4. (fam.) Springa och vicka
med bakändan.
GUMPFENA. f. 4. Fena hos cn del fiskar,
emellan Stjertfcnan och Analfcnan.
GUMPHÖNA. f. 4. Höna ulan sljcrt.
GUMPHÖNS. n. 5. En arl af HönsslägleL
med helbräddad kam och ulan stjerl; vild på
Ceylon. Gallus ecaudalus.
GUMRIK, gümmrick, m. sing. Groft tvåradigt
korn. Hordeum disticbon. Kallas äfv. Guiuring
Flättring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
